Allt om bouppteckning

Bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Den är en offentlig handling där det även framgår vilka den avlidnes arvingar är. När skatteverket registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och kan användas för att till exempel avsluta konton. Bouppteckningen ligger även till grund för bodelning och arvskifte.

Vad är det för skillnad på en dödsbodelägare och efterarvinge?

En dödsbodelägare ärver av det nuvarande dödsboet. En efterarvinge ärver först när efterlevande make eller maka avlider.

Lär dig mer om bouppteckning

 

Måste man göra en bouppteckning?

En bouppteckning ska normalt göras när en person som har hemvist i Sverige avlider. Om en bouppteckning ska göras beror på om svensk myndighet är behörig och om svensk lag är tillämplig på arvet. Detta bestäms av EU:s arvsförordning vilket tillämpas på arv efter personer som avlidit den 17/8-15 eller senare. Ibland kan en dödsboanmälan ersätta en bouppteckning.

 

Ska man göra en bouppteckning även om det inte finns några tillgångar?

Ibland finns det så få tillgångar i dödsboet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. Den görs av socialnämnden som lämnar in den till Skatteverket.

 

Vad är en arvinge?

En person som enligt lag ärver den avlidne.

Läs mer om arvsrätt

 

Vad används den registrerade bouppteckningen till?

En registrerad bouppteckning är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda det. Bouppteckningen krävs bland annat för att avsluta den avlidnes konto på banken och för att arvtagarna ska ha möjlighet att göra uttag från kontot. Dessutom krävs bouppteckningen för att man ska kunna registrera en ny ägare på den avlidnes fastighet.

Läs mer om bouppteckning

 

Vad är en bouppgivare?

Bouppgivaren är den personen som känner boet bäst, ofta efterlevande make/maka eller syskon. Bouppgivarens roll är att vara närvarande vid förrättningsmötet och lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska försäkra på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och det gör han eller hon genom att skriva under bouppteckningen. Det finns inget hinder mot att vara flera bouppgivare. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare, men en förrättningsman får däremot inte vara bouppgivare.

 

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckning är ett dokument där den avlidnes tillgångar och skulder sammanställs. Bouppteckningen är en offentlig handling där det även framgår vilka den avlidnes arvingar är.

Läs mer om bouppteckning

 

Vad är en förrättningsman?

Förrättningsmannen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Det är förrättningsmännen som kontrollerar att hela boets egendom tas upp i bouppteckningen. Förrättningsmannen ska anteckna allt av faktisk eller rättslig betydelse som förekommer vid förrättningen. Exempelvis anteckna om det finns ett äktenskapsförord eller testamente.

En förrättningsman ska vara en kunnig och trovärdig person. Följande personer kan inte vara förrättningsmän: dödsbodelägare, efterarvinge, bouppgivare, boutredningsman, testamentsexekutor eller särskild boutredningsman.

 

Vad ska bouppteckningen innehålla?

- Uppgifter om den avlidne; namn, personnummer, dödsdag, civilstånd, adress, folkbokföringsort och medborgarskap om det är annat än svenskt.

- Uppgifter om dödsbodelägare/efterarvingar; namn, personnummer, släktskap till den avlidne samt information om närvaro/kallelse/fullmakt.

- Övriga upplysningar; om det finns information eller dokument som påverkar bouppteckningen skall det antecknas och sedan eventuellt bifogas till bouppteckningen. Det kan vara testamente, äktenskapsförord eller bouppteckning efter tidigare avliden make/maka. Här antecknas även de försäkringar som ska tas upp ”inom linjen” för bouppteckningen. Det är försäkringar med förmånstagarförordnande.

- Tillgångar/skulder; de skulder och tillgångar som fanns på dödsdagen ska antecknas i bouppteckningen. Så som bankkonton, värdepapper, hyror, skatteskulder m.m. Här tas även begravningskostnader och bouppteckningskostnader upp.

Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens egendom tas upp i bouppteckningen, såsom ovan.

- Förrättningsdag

- På sista sidan ska bouppgivaren samt två förrättningsmän skriva under med underskrift och namnförtydligande.

 

Vad är en laglott?

Laglotten är den del av ett barn eller barnbarns arv som han eller hon alltid har rätt till. Laglotten utgör hälften av arvslotten.

 

Vad händer om jag missar något i bouppteckningen?

Ibland framkommer det uppgifter som vid tidpunkten för bouppteckningens upprättande varken var kända eller tillgängliga för bouppgivaren. Det kan vara fråga om en tillgång eller skuld, eller att ett okänt testamente dykt upp. Om bouppteckningen redan skickats in till Skatteverket för registrering ska en så kallad tilläggsbouppteckning upprättas. Kontakta oss för mer information.

Läs mer om att upprätta en bouppteckningshandling

 

Vad menas med enskild egendom?

Egendom som på grund av äktenskapsförord eller villkor i ett testamente eller gåvobrev tillhör den ena partnern och är hans eller hennes enskilda egendom ingår inte i bodelningen vid en skilsmässa eller ett dödsfall.

Läs mer om enskild egendom

 

Måste alla som fått kallelse till förrättning närvara? 

Nej, en person som kallats till en förrättning behöver inte vara personligen närvarande. Personen kan vara närvarande genom ombud via en fullmakt eller så räcker det med att ett bevis om att personen blivit kallad. Ett bevis kan vara ett intyg från posten om rekommenderat brev eller ett skriftligt intyg om att personen ifråga har blivit kallad i god tid till förrättningen.

Läs mer om fullmakt

 

Vad menas med förskott på arv?

En tidigare gåva till ditt barn (bröstarvinge) ses normalt som ett förskott på arv och det betyder att gåvan ska räknas av från arvet i framtiden. En gåva som ges till någon som inte är bröstarvinge ses inte som ett förskott på arv. Om givaren vill ge en gåva som inte ska vara förskott på arv kan han eller hon genom ett testamente eller gåvobrev ange att gåvan inte ska anses som ett förskott på arvet.

Om gåvan innebär att någon arvinge inte får ut sin laglott kan arvingen som erhållit förskottet bli ersättningsskyldig.

Läs mer om förskott på arv

 

Vad händer om jag inte har kontaktuppgifter till de som har rätt att närvara?

I vissa fall ska en god man förordnas för att bevaka en okänd arvinge.

-om namnet är känt man arvingen vistas på okänd eller avlägsen ort

-om det är ovisst att den avlidne har efterlämnat någon arvinge som har rätt till arv före Allmänna arvsfonden eller före/tillsammans med en känd arvinge.

-om det är känt att en arvinge finns, men både namn och vistelseort är okända

-om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd till namnet

-om det i annat fall behövs för att bevaka en frånvarandes rätt.

Läs mer om fullmakt vid arvskifte/dödsbo

 

Vad menas med giftorättsgods?

Egendom som tillhör makarna i ett äktenskap omfattas av något som kallas giftorätt. Vid bodelning ska värdet av allt giftorättsgods i normalfallet delas på hälften.

Läs mer om giftorättsgods i vår juridiska ordlista

 

Vilka har rätt att få kallelsen till förrättningsmötet?

- Dödsbodelägare

- Efterarvinge

- Efterlevande make, maka, registrerad partner eller sambo (även om make, makan eller sambo inte är dödsbodelägare)

- God man och överförmyndare

- Frånskild make, maka, tidigare sambo om ett mål om äktenskapsskillnad pågår.

 

Vad menas med samboegendom?

Bostad och bohag (möbler, husgeråd, elektronikpylar) som samborna har införskaffats för gemensamt bruk utgör samboegendom. Vid separation eller dödsfall ska värdet av all samboegendom i normalfallet delas på hälften.

Läs mer om sambolagen

Läs mer om vem som ärver dig som är gift eller sambo

 

Hur går ett förrättningsmöte till?

På ett förrättningsmöte ska dödsbodelägarna, efterarvingarna och övriga personer som kallats gå igenom de tillgångar och skulder som finns i dödsboet.

Bouppgivaren måste vara närvarande vis mötet. Dödsbodelägare/efterarvingar ska vara personlogen närvarande, närvarande genom ombud eller inte närvara alls (då måste kallelsebevis bifogas).

Vid mötet ska minst en förrättningsman närvara. Om endast en förrättningsman är närvarande ska denne sedan underrätta den andre om vad som framkommit vid förrättningen. 

Vid förrättningen diskuteras även upplysningar så som testamente, äktenskapsförord, laglottsyrkanden, arvsavstående, bodelning, jämkning och arvsöverlåtelser.

När bouppteckningen är klar ska bouppgivaren och de två förrättningsmännen skriva under dokumentet. Originalet och en bestyrkt kopia tillsammans med eventuella bilagor skickas sedan inom en månad till skatteverket för registrering.

Läs mer om att bouppteckning hos oss 

 

Det kommer räkningar till dödsboet trots att personen är avliden. Vad ska jag göra?

Ta kontakt med den bank som den avlidne hade för att höra hur deras rutiner går till eftersom det kan skilja sig åt. Räkningar som inkommer ska betalas med dödsboets pengar. Oftast kräver banken att du ska intyga att du är dödsbodelägare. Beställ ett dödsfallsintyg från Skatteverket som intygar att du har rätt att företräda dödsboet. Se till att avsluta samtliga abonnemang och andra förbindelser så fort som möjligt.

 

Vad innebär ett förrättningsmöte?

På förrättningsmötet går dödsbodelägarna och efterarvingarna tillsammans med förrättningsmännen igenom dödsboets tillgångar och skulder. När ni gör bouppteckningen hos oss kallar vi till ett telefon- eller videomöte. Vår videofunktion gör det möjligt att ha förrättningsmötet på distans - ett bra alternativ om dödsbodelägarna bor på olika orter. 

 

Hur hanterar vi allt praktiskt med räkningar och bostad?

Det är mycket praktiskt som ska skötas från det att en person avlider till att ett slutligt arvskifte genomförs. Bostaden ska tas om hand och kanske säljas, räkningar ska betalas mm. Det är dödsboet som äger allt innan arvet har skiftats och arvingar och testamentstagare blir dödsbodelägare. Dödsboet representeras av delägarna gemensamt och måste i princip vara överens om vad som ska göras.

Det vanliga i praktiken är att en delägare eller någon utomstående får de andras fullmakt att förvalta dödsboet.Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en familjerättsjurist eller en advokat som får uppdraget. Bäst är naturligtvis om man kan komma överens.

Få hjälp med bouppteckningen

 

Hur lång tid tar det att få bouppteckningen registrerad?

Skatteverkets handläggningstid är för närvarande mellan fyra och fem veckor.

 

Ska man göra en bouppteckning trots att det inte finns några tillgångar?

En bouppteckning behöver inte upprättas om tillgångarna inte räcker till annat än att täcka begravningskostnaderna. Det får inte finnas någon fast egendom eller tomträtt i boet. I dessa fall ska istället en dödsboanmälan göras. Kontakta socialnämnden i den kommunen där den avlidne var bosatt. 

 

Vad händer efter bouppteckningen?

När skatteverket registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och kan användas för att avsluta konton eller ändra lagfart. Bouppteckningen ligger även till grund för bodelning och arvskifte. Efter registreringen ska ett arvskifte förrättas i de fall där det finns fler än en dödsbodelägare i boet. Ett arvskifte är en överenskommelse mellan arvingarna om hur arvet ska fördelas.

Läs mer om arvskifte

 

Vad är det för skillnad mellan en dödsbodelägare och efterarvinge?

Dödsbodelägare kallas de som har omedelbar rätt till dödsboets arv eller bodelning. Dödsbodelägaren kan vara arvinge enligt lag eller genom den avlidnes testamente. Efterarvinge kallas man om man har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit.

Läs mer om arvsrätt

 

Var ska bouppteckningen registreras?

Bouppteckningen ska lämnas in till skatteverket för registrering. För att ta reda på vilket skattekontor som ska handlägga ärendet kan man kontakta skatteverket eller ta reda på vilket kontor som handlägger ärenden från den kommunen som den avlidne var folkbokförd. 

 

Vad gör vi om vi inte kommer att hinna få bouppteckningen klar i tid?

Inom 3 månader från dödsfallet kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket för att få längre tid på er att upprätta bouppteckningen. Ansök om anstånd genom att ringa eller skriva till skatteverket och förklara varför bouppteckningen behöver få mer tid.

 

Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?

Fri förfoganderätt innebär att den som tar emot arvet har möjlighet att fritt disponera över egendomen. Dock är det inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet eller att testamentera bort egendomen. Anledningen till detta är att arvet efter den först avlidne ska fördelas till efterarvingarna när den som ärvt med fri förfoganderätt avlider.

Mer om fri förfoganderätt

 

Vad är skillnaden mellan dödsboanmälan och bouppteckning?

När dödsboets tillgångar överskrider kostnaderna för begravning görs en bouppteckning. Om tillgångar saknas, görs en dödsboanmälan av kommunen där den avlidne var bosatt.

Vad kostar en bouppteckning?

Hos oss kostar en bouppteckning från 9 990 kr. Då har du ett möte med vår jurist via videosamtal eller telefon. Du får då en juridiskt korrekt upprättad bouppteckning. Kostnaden för bouppteckning betalas av dödsboet.

Läs mer 

 

Vem betalar för bouppteckningen?

Det är dödsboet som står för kostnaden för bouppteckning.

 

Läs alla våra artiklar om bouppteckning