Allt om bouppteckning

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Den är en offentlig handling där det även framgår vilka den avlidnes arvingar är.

När skatteverket registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och kan användas för att till exempel avsluta konton. Bouppteckningen ligger även till grund för bodelning och arvskifte.

Vi på Lexly kan hjälpa till med hela bouppteckningsprocessen. När ni gör bouppteckningen hos oss kallar vi till ett telefon- eller videomöte. Vår videofunktion gör det möjligt att ha förrättningsmötet på distans - ett bra alternativ om dödsbodelägarna bor på olika orter.

Boka tid med jurist - Gratis inledande samtal

Vad kostar en bouppteckning?

Hos oss kostar en bouppteckning från 9 990 kr. Då har du ett möte med vår jurist via videosamtal eller telefon. Du får då en juridiskt korrekt upprättad bouppteckning. 

Vem ska betala bouppteckningen?

Det är dödsboet som står för kostnaden för bouppteckningen.

Hur går en bouppteckning till?

Allt startar med ett förrättningsmöte där dödsbodelägarna, efterarvingarna och övriga personer som kallats går igenom de tillgångar och skulder som finns i dödsboet. De som har rätt att få kallelse till förrättningsmötet är:

  • Dödsbodelägare
  • Efterarvinge
  • Efterlevande make, maka, registrerad partner eller sambo (även om make, makan eller sambo inte är dödsbodelägare)
  • God man och överförmyndare
  • Frånskild make, maka, tidigare sambo om ett mål om äktenskapsskillnad pågår.

 

Alla som kallats behöver inte närvara personligen. Personen kan vara närvarande genom ombud via en fullmakt eller så räcker det med att ett bevis om att personen blivit kallad. Ett bevis kan vara ett intyg från posten om rekommenderat brev eller ett skriftligt intyg om att personen ifråga har blivit kallad i god tid till förrättningen.

Bouppgivaren måste vara närvarande vid mötet. Dödsbodelägare/efterarvingar ska vara personligen närvarande, närvarande genom ombud eller inte närvara alls (då måste kallelsebevis bifogas).

Vid mötet ska minst en förrättningsman närvara. Om endast en förrättningsman är närvarande ska denne sedan underrätta den andre om vad som framkommit vid förrättningen.

Vid förrättningen diskuteras även upplysningar såsom testamente, äktenskapsförord, laglottsyrkanden, arvsavstående, bodelning, jämkning och arvsöverlåtelser.

Skriv fullmakt vid arvskifte/dödsbo online

Bouppteckningen ska registreras hos skatteverket

När bouppteckningen är klar ska bouppgivaren och de två förrättningsmännen skriva under dokumentet. Originalet och en bestyrkt kopia tillsammans med eventuella bilagor skickas sedan inom en månad till skatteverket för registrering.

För att ta reda på vilket skattekontor som ska handlägga ärendet kan man kontakta skatteverket eller ta reda på vilket kontor som handlägger ärenden från den kommunen som den avlidne var folkbokförd.

Anstånd med bouppteckning

Om man behöver längre tid på sig kan man inom 3 månader från dödsfallet ansöka om anstånd hos Skatteverket för att få längre tid på sig att upprätta bouppteckningen. Ansök om anstånd genom att ringa eller skriva till skatteverket och förklara varför bouppteckningen behöver få mer tid.

Vad händer när bouppteckningen är klar?

När skatteverket registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och kan användas för att göra uttag från konton, avsluta konton eller ändra lagfart.

Bouppteckningen ligger även till grund för bodelning och arvskifte. Efter registreringen ska ett arvskifte förrättas i de fall där det finns fler än en dödsbodelägare i boet. Ett arvskifte är en överenskommelse mellan arvingarna om hur arvet ska fördelas.

Läs mer om arvskifte

Arvskifteshandling - Boka tid med jurist

Vad ska bouppteckningen innehålla?

  • Uppgifter om den avlidne; namn, personnummer, dödsdag, civilstånd, adress, folkbokföringsort och medborgarskap om det är annat än svenskt.
  • Uppgifter om dödsbodelägare/efterarvingar; namn, personnummer, släktskap till den avlidne samt information om närvaro/kallelse/fullmakt.
  • Övriga upplysningar; om det finns information eller dokument som påverkar bouppteckningen skall det antecknas och sedan eventuellt bifogas till bouppteckningen. Det kan vara testamente, äktenskapsförord eller bouppteckning efter tidigare avliden make/maka. Här antecknas även de försäkringar som ska tas upp ”inom linjen” för bouppteckningen. Det är försäkringar med förmånstagarförordnande.
  • Tillgångar/skulder; de skulder och tillgångar som fanns på dödsdagen ska antecknas i bouppteckningen. Såsom bankkonton, värdepapper, hyror, skatteskulder m.m. Här tas även begravningskostnader och bouppteckningskostnader upp.
  • Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens egendom tas upp i bouppteckningen, såsom ovan.
  • Förrättningsdag.
  • På sista sidan ska bouppgivaren samt två förrättningsmän skriva under med underskrift och namnförtydligande.

Är man tvungen att göra en bouppteckning om den avlidna saknade tillgångar?

Om det finns så få tillgångar i dödsboet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, och om det inte heller finns någon fast egendom eller tomträtt i boet så kan i stället en dödsboanmälan göras. Kontakta socialnämnden i den kommunen där den avlidne var bosatt. Socialnämnden gör en dödsboanmälan och lämnar in den till Skatteverket.

Vad händer om jag missar något i bouppteckningen?

Ibland framkommer det uppgifter som vid tidpunkten för bouppteckningens upprättande varken var kända eller tillgängliga för bouppgivaren. Det kan vara fråga om en tillgång eller skuld, eller att ett okänt testamente dykt upp. Om bouppteckningen redan skickats in till Skatteverket för registrering ska en så kallad tilläggsbouppteckning upprättas. Kontakta oss för mer information.

Läs mer om att upprätta en bouppteckningshandling

Hur hanterar vi allt praktiskt med räkningar innan bouppteckningen är genomförd?

Det är mycket praktiskt som ska skötas från det att en person avlider till att ett slutligt arvskifte genomförs. Bostaden ska tas om hand och kanske säljas, räkningar ska betalas mm. Det är dödsboet som äger allt innan arvet har skiftats och arvingar och testamentstagare blir dödsbodelägare. Dödsboet representeras av delägarna gemensamt och måste i princip vara överens om vad som ska göras.

Det vanliga i praktiken är att en delägare eller någon utomstående får de andras fullmakt att förvalta dödsboet.Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en familjerättsjurist eller en advokat som får uppdraget. Bäst är naturligtvis om man kan komma överens.

Ta kontakt med den bank som den avlidne hade för att höra hur deras rutiner går till eftersom det kan skilja sig åt. Räkningar som inkommer ska betalas med dödsboets pengar. Oftast kräver banken att du ska intyga att du är dödsbodelägare. Beställ ett dödsfallsintyg från Skatteverket som intygar att du har rätt att företräda dödsboet. Se till att avsluta samtliga abonnemang och andra förbindelser så fort som möjligt.

Bouppteckning - ordlista

  • Dödsbodelägare. Dödsbodelägare kallas de som har omedelbar rätt till dödsboets arv eller bodelning. Dödsbodelägaren kan vara arvinge enligt lag eller genom den avlidnes testamente.
  • Arvinge. En person som enligt lag ärver den avlidne.
  • Efterarvinge.  Efterarvinge kallas man om man har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit.
  • Bouppgivare. Bouppgivaren är den personen som känner boet bäst, ofta efterlevande make/maka eller syskon. Bouppgivarens roll är att vara närvarande vid förrättningsmötet och lämna uppgifter om dödsboet. Det finns inget hinder mot att vara flera bouppgivare. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare, men en förrättningsman får däremot inte vara bouppgivare.
  • Förättningsman. Förrättningsmannen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Det är förrättningsmännen som kontrollerar att hela boets egendom tas upp i bouppteckningen. Förrättningsmannen ska anteckna allt av faktisk eller rättslig betydelse som förekommer vid förrättningen. Exempelvis anteckna om det finns ett äktenskapsförord eller testamente. Följande personer kan inte vara förrättningsmän: dödsbodelägare, efterarvinge, bouppgivare, boutredningsman, testamentsexekutor eller särskild boutredningsman.
  • Bouppteckning. När dödsboets tillgångar överskrider kostnaderna för begravning görs en bouppteckning
  • Dödsboanmälan. När dödsboets tillgångar understiger kostnaderna för begravning görs en dödsboanmälan av kommunen där den avlidne var bosatt.
  • Laglott. Laglotten är den del av ett barn eller barnbarns arv som han eller hon alltid har rätt till. Laglotten utgör hälften av arvslotten.
  • Enskild egendom. Egendom som på grund av äktenskapsförord eller villkor i ett testamente eller gåvobrev tillhör den ena partnern och är hans eller hennes enskilda egendom ingår inte i bodelningen vid en skilsmässa eller ett dödsfall. Läs mer om enskild egendom
  • Fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den som tar emot arvet har möjlighet att fritt disponera över egendomen. Dock är det inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet eller att testamentera bort egendomen. Anledningen till detta är att arvet efter den först avlidne ska fördelas till efterarvingarna när den som ärvt med fri förfoganderätt avlider. Mer om fri förfoganderätt
  • Förskott på arv. En tidigare gåva till ditt barn (bröstarvinge) ses normalt som ett förskott på arv och det betyder att gåvan ska räknas av från arvet i framtiden. En gåva som ges till någon som inte är bröstarvinge ses inte som ett förskott på arv. Om givaren vill ge en gåva som inte ska vara förskott på arv kan han eller hon genom ett testamente eller gåvobrev ange att gåvan inte ska anses som ett förskott på arvet. Om gåvan innebär att någon arvinge inte får ut sin laglott kan arvingen som erhållit förskottet bli ersättningsskyldig. Läs mer om förskott på arv
  • Giftorättsgods. Egendom som tillhör makarna i ett äktenskap omfattas av något som kallas giftorätt. Vid bodelning ska värdet av allt giftorättsgods i normalfallet delas på hälften.
  • Samboegendom. Bostad och bohag (möbler, husgeråd, elektronikpylar) som samborna har införskaffats för gemensamt bruk utgör samboegendom. Vid separation eller dödsfall ska värdet av all samboegendom i normalfallet delas på hälften.

Bouppteckning

Behöver du hjälp med en bouppteckning? Låt våra jurister ta hand om bouppteckningsprocessen. Boka tid med jurist via telefon eller videomöte. Alltid gratis inledande samtal.

från 9990 kr

Upprätta en juridiskt korrekt bouppteckning med jurist via telefon eller videomöte.

Boka
Gratis inledande samtal

Läs alla våra artiklar om bouppteckning