Varje år går ungefär 63 000 barn igenom en separation. De flesta föräldrar kommer själva överens om hur vårdnad, boende och umgänge ska se ut. I drygt 7 000 fall kan föräldrarna inte enas och behöver därför hjälp med att hitta en lösning. Det blir en vårdnadstvist - ett tvistemål som avgörs i tingsrätten.
Linda Ljunggren Syding, jurist och juridisk talesperson på Lexly, har lång erfarenhet av familjerättstvister, och både hennes och tingsrättens utgångspunkt är alltid barnets bästa.
– Utgångspunkten är att barn alltid har rätt till båda sina föräldrar, de är lika viktiga.
Det krävs därför mycket för att tilldöma en förälder ensam vårdnad, till exempel psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet.
– Djupa och allvarliga samarbetsproblem kan också vara en anledning, tillägger Linda.
Kunskap om processen underlättar
En vårdnadstvist kan vara mycket slitsam. Det är många olika känslor inblandade, och ofta saknar föräldrarna erfarenhet av tvistemål. Lindas råd är därför att parterna först och främst har ett gemensamt möte med en jurist.
– Vårdnad, umgänge och boende regleras i föräldrabalken. Förstår man hur det regelverket och domstolsprocessen ser ut är det enklare för föräldrar att nå en samförståndslösning. En jurist kan även medla mellan föräldrarna.
Att få förståelse för innebörden av olika vanliga begrepp är viktigt. Boende och vårdnad är till exempel inte samma sak: ett barn kan bo övervägande hos en förälder även om föräldrarna har gemensam vårdnad.
Samarbetssamtal
Ett första steg för att försöka komma överens kan vara att gå i samarbetssamtal hos familjerätten. Alla kommuners socialförvaltningar har en familjerätt som kan hjälpa föräldrar att komma överens om vårdnad, boende och umgänge. I de fall man inte lyckas med detta, kan nästa steg bli en vårdnadstvist. I dessa fall kan familjerätten göra en utredning om vårdnad, boende och umgänge på uppdrag av domstolen.
Processen
Vårdnadstvist är ett så kallat indispositivt tvistemål. Enkelt uttryckt innebär det att det är ett tvistemål som inte handlar om pengar och där staten är skyldig att bevaka barnets bästa. Linda fortsätter:
– I en vårdnadstvist fattar domstolen beslut om just umgänge, boende och vårdnad. Tvist om underhållsbidrag blir ett separat mål.
Processen inleds när en av föräldrarna lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Den ska vara skriftlig och innehålla ett yrkande - en begäran - om till exempel hur umgänget ska se ut. Föräldern som lämnar in yrkandet - käranden - ska även skriva en redogörelse om grunden till yrkandet, samt lämna bevis som styrker grunden för yrkandet.
Ett första möte
Om tingsrätten godkänner ansökan, får den andra föräldern - svaranden - en stämning, och anmodas att inkomma med svaromål. Denne kan i svaromålet ange egna yrkanden med redogörelser och bevis. Därefter kallar domstolen till muntlig förberedelse. Det är ett möte med en domare där båda föräldrarna deltar. Under mötet får de redogöra för sina yrkanden, och berätta vad de grundar sig i. Kommer föräldrarna inte överens om hur umgänge och boende ska se ut fram till dess målet avgörs, kan domaren fatta ett interimistiskt - tillfälligt - beslut som gäller tills vidare.
Handläggning
Vid mötet bestäms även hur målet ska handläggas av domstolen. Då kan parterna lägga fram sina egna önskemål om vad som bör göras.
Linda:
– Det kan till exempel röra sig om att någon part vill att domstolen förordnar samarbetssamtal eller beslutar att socialnämnden ska gör en vårdnadsutredning.
Utgångspunkten för en vårdnadsutredning är alltid barnets bästa. Det behöver få en bra och stabil kontakt med båda sina föräldrar. Man undersöker även om det finns eventuella risker för att barnet ska fara illa.
Dom
När handläggningen är klar, kallas parterna till huvudförhandling. Den är mer formell än den muntliga förberedelsen och hur processen går till styrs av olika regler. Under huvudförhandlingen får parterna tala för sin sak inför domare och nämndemän. Därefter överlägger domstolen och beslutar om dom. Är någon part inte nöjd med domen, kan den överklagas hos Hovrätten. För att målet ska tas upp där, krävs dock särskilda skäl.
Mycket känslor
Linda menar att det i hela denna process är en stor fördel att ha ett juridiskt ombud.
– En vårdnadstvist styrs och påverkas av många olika regler och formkrav, vilka är svåra att själv navigera i. När man separerar är det mycket känslor och ofta handlar det om ilska mot och besvikelse på den andra föräldern. Dessa känslor är såklart helt naturliga och det är ok att vara sårad, arg och ledsen. Viktigt är dock att inte blanda ihop sina egna känslor med barnets behov eller känslor. Att i det läget även hantera det juridiska och fokusera på barnets bästa är en omöjlig uppgift för de flesta.
Läs mer om vårdnadstvister här
Stöd och hjälp
Lexly har två samarbetspartners som kan ge stöd och hjälp: Varannan Vecka och Endbright. Varannan vecka-appen vänder sig till både föräldrar och barn, med tips och digitala verktyg för att underlätta samarbetet och kommunikationen efter separationen. För barnens bästa. Hos Endbright kan alla vuxna få hjälp med det praktiska och känslomässiga efter en separation.
– Det är lätt att förlora fokus i en vårdnadstvist: barnen. De är viktigast, menar Linda. Alla tvister är inte onödiga, ibland kan barn behöva skyddas. Men det övergripande målet är att förebygga de onödiga tvisterna. Det gagnar alla parter och bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Kostnadsfritt samtal med jurist
Vi på Lexly hjälper till med alla dina juridiska frågor och erbjuder ett första kostnadsfritt samtal med en jurist där du får beskriva din situation och hjälp att på bästa sätt komma vidare. Boka enkelt en tid här.
