När man skriver ett kompanjonsavtal, d.v.s. aktieägaravtal, finns en risk för s.k. dubbelreglering – d.v.s. att avtalet innehåller bestämmelser som redan finns i bolagsordningen. Om bestämmelserna inte stämmer överens utan strider mot varandra kan problem uppstå. Bolagsordningen är ett offentligt dokument som gäller hela bolaget och alla aktieägare medan aktieägaravtalet inte är offentligt utan ett avtal mellan vissa (eller alla) delägare i bolaget.
Vissa bestämmelser kan inte tas in i en bolagsordning men däremot i ett aktieägaravtal. Aktieägaravtalet är då ett bra komplement. I vår tjänst tas frågor upp som är viktiga för att skapa ett fulltäckande aktieägaravtal. Aktieägaravtalet är alltså internt och allmänheten kan inte ta del av avtalet till skillnad från bolagsordningen som registreras hos Bolagsverket. I aktieägaravtalet kan man därför skriva in lite mer känslig eller intern information som aktieägarna vill hålla hemlig.
- Måste man ha ett kompanjonsavtal?
- Skillnad på bolagsordning och kompanjonsavtal?
- Kan ett aktieägaravtal innebära dubbla regleringar?
- Vad blir konsekvensen av att inte ha ett kompanjonsavtal?
- Är ett kompanjonsavtal bindande?
- När blir man bunden kompanjonsavtalet?
- Hur länge är man bunden av ett kompanjonsavtal?
- Varför ska man ha ett kompanjonsavtal?
- Vad skiljer kompanjons-/aktieägaravtalet från en bolagsordning?
- Vad gäller då bolagsordning och kompanjonsavtal inte överensstämmer?
- Vad händer med en delägares aktier vid skilsmässa?
- Måste ett kompanjonsavtal se ut på något speciellt sätt?
- Vad händer om någon part bryter mot kompanjonsavtalet?
- Vilka kan skriva ett kompanjonsavtal?
- Varför ska man inte använda mallar för kompanjonsavtal?