Bouppteckning

En bouppteckning förrättas i samband med dödsfall (dödsbo) eller konkurs (konkursbo).

I bouppteckningen redovisas samtliga tillgångar och skulder som personen eller företaget hade vid döden respektive konkursen. Bouppteckningen har till syfte att fastställa vilken egendom som den avlidne efterlämnar och vilka efterlevande samt släktingar med arvsrätt som finns till den avlidne. 

Arvingar med olika arvsrätt är bröstarvingar, make/maka/ registrerad partner, särkullbarn m fl. Vidare ska även förekomsten av eventuellt testamente och andra omständigheter som kan vara av betydelse fastställas. Är den avlidne gift ligger bouppteckningen till grund för bodelningen mellan den avlidne och dennes efterlevande make eller maka. Dödsbodelägarna skall bestämma tid och datum för bouppteckningsförrättningen och utse två "gode män" som skall göra bouppteckningen, bouppteckningsförrättarna.

Bouppteckningar förrättas vanligen av särskilda handläggare och jurister på begravningsbyråer, banker, juridiska byråer eller advokatbyråer men dödsbodelägarna får enligt lagen utse vilka två personer som helst som är "kunniga och trovärdiga".

Bouppteckningen ska upprättas i en skriftlig handling. Bouppteckningsförrättarna intygar i bouppteckningshandlingen "att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd". Bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och handlingen inlämnas till Skatteverket inom en månad från själva bouppteckningen, alltså totalt fyra månader efter dödsfallet.

När bouppteckningen är klar ska arvsskifte ske.