Vägen fram till arvskifte - sambor

När någon avlider görs först en bouppteckning, där den avlidnes tillgångar och skulder räknas samman i en bouppteckning. Därefter upprättas arvskiftet, som är ett juridiskt dokument (arvskifteshandlingen) som visar hur och vilka som ska få ärva av tillgångarna som finns i ett dödsbo. Arvskiftet är nödvändigt för att arvingarna ska få ut sitt arv. Arvskiftet fungerar även som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna.

Om den avlidne efterlämnar en sambo ärver denne halva samboegendomen , d.v.s. hälften av den gemensamma bostad och det bohag som köpts för gemensamt bruk. Detta sker vid bodelningen. Pengar ingår inte i samboegendomen. I Ärvdabalken (som reglerar arvsrätten) står nämligen ingenting om sambor. Rent juridiskt innebär det att sambor inte ärver varandra.

Eftersom sambor inte ärver varandra, kan ett dödsfall innebära ekonomiska problem för den efterlevande sambon, det kan t.ex. leda till att denne måste flytta från det gemensamma hemmet. Sambor som vill att efterlevande partner ska ärva mer än halva samboegendomen (en anledning kan vara att säkra en ekonomisk trygghet) måste därför skriva ett testamente. Detta gäller även om samboförhållandet varit långt och samborna har gemensamma barn.

Om den avlidne sambon har särkullbarn, d.v.s. barn utanför samboförhållandet, ärver även dessa sin förälder direkt. Barn ärver alltid i första hand, och har alltid rätt att få ut sitt arv. I andra hand ärver föräldrar och syskon.

Ett eventuellt testamente måste vinna laga kraft (godkännas av alla arvingar) innan arvskiftet genomförs. Om den avlidne sambon (testatorn) t.ex. vill att den efterlevande partnern inte ska behöva flytta, kan den gemensamma bostaden testamenteras med förfoganderätt. Det innebär att efterlevande sambon kan använda bostaden fritt. Däremot får inte för stor del av bostaden säljas eller testamenteras vidare: en del av den ska tillfalla och delas mellan arvtagarna när den efterlevande sambon dör.

Stegen fram till arvskifte, det tredje och sista steget i en dödsboutveckling, är desamma oavsett den avlidnes civilstånd. De första stegen är bouppteckning, därefter dödsboförvaltning som rör det praktiska kring den avlidnes tillgångar, som att t.ex. betala räkningar.

Läs mer om arvskifte

Att upprätta en arvskifteshandling

1. När ni ska fördela tillgångarna i dödsboet och har en registrerad bouppteckning kan ni boka ett möte med en av våra jurister via telefon eller videosamtal. Under första mötet ställer vi frågor för att få den information vi behöver om dödsboet; hur många arvingar ni är, vilken familjerelation ni har mm. Det går bra att ha mötet med endast en av arvtagarna, men ni kan även vara flera som deltar.

2. Därefter får vi en kopia av bouppteckningen från er, alternativt begär vi ut den från Skatteverket. Om det finns ett testamente eller gåvobrev med villkor om förskott på arv från den avlidna går vi även igenom dessa handlingar. När vi sett över handlingarna och fått en klar bild över dödsboet hålls ett andra möte.

3. Vi upprättar därefter arvskifteshandlingen. Om ni har ändrat er gällande något, eller vill göra en justering, så ingår en ändring inom 14 dagar i priset. När ni är nöjda med arvskiftet signerar ni och handlingen är då juridiskt bindande. Då har ni möjlighet att föra över pengar från bankkonton, ansöka om lagfart mm.

Arvskifte

Hos oss kan ni enkelt och tryggt upprätta en arvskifteshandling via telefon eller videomöte.

från 7990 kr

Frånpris

Boka
Gratis inledande samtal