Allt om bouppteckning

Vad är en bouppteckning?

När en person går bort lämnar han eller hon saker efter sig. Det kan exempelvis vara ett hus, möbler eller pengar på ett bankkonto. Sådana saker kallas för kvarlåtenskap.

Vanligtvis delar den avlidnes anhöriga upp kvarlåtenskapen mellan sig, men innan arvet kan delas ut behöver tillgångar och skulder kartläggas. Kartläggningen sker i en bouppteckning, som visar  vad en person hade för tillgångar och skulder vid sin bortgång, vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar, samt vilka relevanta juridiska handlingar som fanns vid dödsdagen.

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan arvet delas genom ett så kallat arvskifte. 

Läs mer om Arvskifte

Hur går en bouppteckning till?

1. Det hela startar med ett frivilligt möte där alla dödsbodelägare och efterarvingar bjuds in och kan delta. Under mötet listas den avlidnes tillgångar, skulder och relevanta juridiska handlingar. Dessutom fastställs vilka som har rätt att ärva och som ska företräda dödsboet.

2. Den som har bäst kännedom om den avlidnes ekonomi kallas för bouppgivare. Det är bouppgivarens ansvar att alla kända tillgångar och skulder tas upp, så att dödsbodelägarna vet vad som finns i boet och därmed ska förvaltas. Förrättningsmännen, det vill säga två utomstående personer, ansvarar för att allt har gått rätt till och blivit korrekt upptaget i bouppteckningen.

3. När allt är klart skickas bouppteckningen in till Skatteverket tillsammans med övriga relevanta dokument. Det måste göras inom en månad från bouppteckningsförrättningen. 

4. Skatteverket går sen igenom handlingarna. Om allt är korrekt registrerar Skatteverket bouppteckningen och skickar tillbaka originalet till ingivaren. Därefter kan arvet delas mellan alla arvtagare genom ett separat arvskifte.

Är man tvungen att göra en bouppteckning?

Ja, en bouppteckning måste upprättas senast tre månader efter dödsfallet.

I undantagsfall kan däremot socialförvaltningen bestämma att en så kallad dödsboanmälan ska genomföras, men det förutsätter att den som avlidit har mycket små tillgångar.

Hur skriver man en bouppteckning?

En bouppteckning innehåller många delar som är reglerade i lag.

Exempelvis måste alla dödsbodelägare och efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättning. Dessutom behövs två oberoende förrättningsmän som intygar att allt har gått rätt till.

Eftersom själva bouppteckningen är en genomgång av tillgångar och skulder är det även viktigt att ha med så mycket information om egendomen som möjligt. Exempelvis ska eventuella fastighetsbeteckningar vara korrekt upptagna, uppgifter om bankkonton och aktieinnehav ska redovisas så att det går att identifiera respektive tillgång.

Vad ska en bouppteckning innehålla?

När alla intyg och personer är på plats ska själva bouppteckningen författas och bland annat följande finnas med:

• Namn, adress, personnummer och dödsdag för den avlidne.
• Uppgifter till efterlevande partner, exempelvis adress och personnummer.
• Namn och adress till övriga dödsbodelägare och efterarvingar. 
• Uppgifter om personer vid bouppteckningsmötet varit på plats, uteblivit eller deltagit genom fullmakt.
• Uppgifter till den person som Skatteverket ska höra av sig till.
• Information om tillgångar i Sverige och utomlands, såsom fastigheter, konton, värdepapper, fordringar, dyra saker som smycken och tavlor samt försäkringar som ingår i dödsboet.
• Lösöre, saker och prylar värderas ofta som en post i bouppteckningen och räknas samman, men det finns även möjlighet att redovisa saker av större värde för sig.
• Information om skulder, exempelvis bostadslån, skatteskulder och kommande räkningar. Även utgifter för begravning och bouppteckning ska tas med.
• Övriga handlingar som exempelvis testamente, äktenskapsförord, försäkringar med förmånstagare och godmansförordnanden för dödsbodelägare eller efterarvingar. 

Listan kan göras lång. Hos oss på Lexly kan du få hjälp med bouppteckningens alla delar och vara säker på att allt görs smidigt och korrekt.

Du kan också läsa mer specifik information hos Skatteverket

När ska en bouppteckning göras?

Det är bra att påbörja en bouppteckning så snart som möjligt. Inom tre månader från dödsdagen ska en bouppteckningsförrättning ha hållits och efter ytterligare en månad ska alla handlingar vara inskickade till Skatteverket.

Om det krävs längre tid kan man inom 3 månader från dödsfallet ansöka om anstånd hos Skatteverket. Det gör man genom att ringa eller skriva till Skatteverket och förklara varför bouppteckningen behöver få mer tid.

Vem kallar till bouppteckning?

Ansvaret för att bouppteckningen görs vilar i första hand på den dödsbodelägare som har närmast tillgång till boet, till exempel efterlevande partner.

Vad kostar en bouppteckning?

Hos oss kan du skriva en bouppteckning ihop med en av våra jurister och få reda på priset i förväg. Kontakten kan ske över telefon, videosamtal eller på våra kontor, sen får du hem bouppteckningen via post eller mejl.

Om du har några frågor om hur bouppteckningen går till hos oss kan du alltid ringa oss på 0771-24 00 24.

Vem ska betala för en bouppteckning?

Det är i första hand dödsboet som ska betala för bouppteckningen och övriga kostnader i samband med dödsfallet om det finns pengar i dödsboet. Som arvinge blir man inte ansvarig för den avlidnes skulder.

Hur lång tid tar en bouppteckning?

Bouppteckningsförrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet. Alla dokument ska vara inne hos Skatteverket inom en månad från förrättningen. 

Att samla in uppgifterna till bouppteckningen brukar vara det som tar längst tid då banker, myndigheter och försäkringsbolag ibland kan ha långa hanteringstider för att skicka ut all information.

Hur lång är Skatteverkets handläggningstid?

Skatteverkets handläggningstid brukar normalt vara 5-8 veckor.

Kan man skriva en bouppteckning själv?

Ja, en bouppteckning måste inte göras av jurister. Om det rör sig om få ägodelar och en okomplicerad dödsbodelägarkrets kan du klara av allt själv och du kan spara en hel del pengar på det. Vid sådana tillfällen kan du använda de blanketter som Skatteverket tillhandahåller.

Är man tvungen att göra en bouppteckning om den avlidna saknade tillgångar?

Om det finns så få tillgångar i dödsboet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, och om det inte heller finns någon fast egendom eller tomträtt i boet så kan i stället en så kallad dödsboanmälan göras.

Kontakta socialnämnden i den kommunen där den avlidne var bosatt. Sen gör socialnämnden en dödsboanmälan och lämnar in den till Skatteverket.

Hur hanterar vi allt praktiskt med räkningar innan bouppteckningen är genomförd?

Det är mycket praktiskt som ska skötas från det att en person avlider till att allt är klart. Bostaden ska tas om hand och kanske säljas och räkningar ska betalas.

Det är dödsboet och i förlängningen dödsbodelägarna som ansvarar för förvaltningen. Dödsbodelägarna företräder dödsboet gemensamt och behöver därför vara överens om vad som ska göras.

Det vanliga i praktiken är att en dödsbodelägare eller någon utomstående får de andras fullmakt att förvalta dödsboet. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en familjerättsjurist eller en advokat som får uppdraget. Bäst och mest kostnadseffektivt är naturligtvis om man kan komma överens och sköta förvaltningen själva.

Ta kontakt med den bank som den avlidne hade för att höra hur deras rutiner går till eftersom det kan skilja sig åt mellan olika banker. Räkningar som inkommer får betalas med dödsboets pengar och oftast kräver banken att du ska intyga att du är dödsbodelägare. Kom ihåg att säkerställa att dödsboet har tillgångar som täcker alla skulder innan du börjar betala räkningar. Om det saknas tillgångar behöver du ta kontakt med den som ställt ut fakturan och begära anstånd med betalningen tills bouppteckningen är avslutad. 

Beställ ett dödsfallsintyg från Skatteverket som intygar att du har rätt att företräda dödsboet. Se till att avsluta samtliga abonnemang och andra förbindelser så fort som möjligt för att undvika extra kostnader, men behåll hemförsäkringen tills bostaden antingen säljs eller skiftas ut.

Vad händer om jag missat något i bouppteckningen?

Ibland framkommer det uppgifter efter det att bouppteckningen är klar.

Det kan vara fråga om en tillgång eller skuld, eller att ett okänt testamente dykt upp. Om bouppteckningen redan skickats in till Skatteverket för registrering ska en så kallad tilläggsbouppteckning upprättas. Kontakta gärna oss för mer information om hur det går till.

Läs mer om att upprätta en bouppteckningshandling

Läs alla våra artiklar om bouppteckning