Bodelning görs vanligtvis vid en skilsmässa eller separation mellan sambor, men kan även behöva göras i samband med dödsfall. Här reder vi ut vad en bodelning är och vid vilka tillfällen en bodelning behöver göras vid dödsfall.
Vad är en bodelning?
Vid dödsfall är bodelningen ett första steg för att fördela arvet. I och med bodelningen reder man ut vad den efterlevande sambon eller maken/makan har rätt till för att i nästa steg kunna fördela arvet efter den avlidne bland arvingarna.
För gifta par vid separation
När två personer gifter sig, blir deras egendom giftorättsgods. Vid en eventuell framtida skilsmässa, ska giftorättsgodset enligt lag hälftendelas mellan makarna. En bodelning innebär att värdet av två makars egendom, efter avdrag för skulder, räknas ihop och sedan delas upp mellan dem. Fördelningen specificeras i ett så kallat bodelningsavtal som undertecknas av båda parter, först då är bodelningen rent juridiskt avklarad. Enskild egendom tas inte med i bodelningen.
För sambor vid separation
Enligt sambolagen ska bostad och bohag (så kallad samboegendom) som införskaffats för gemensamt bruk delas lika vid en separation mellan sambor. Det finns ingen lag som säger att sambor måste göra en bodelning vid en separation. Det görs endast om någon av samborna begär det. Även för sambor ska fördelningen regleras i ett så kallat bodelningsavtal som blir ett bevis på överenskommelsen.
Exempel på vad som gäller i olika situationer
Här ger vi exempel på när en bodelning ska, eller inte behöver, göras vid dödsfall:
Den avlidne har en efterlevande make/maka
Om den avlidne var gift och det bara finns giftorättsgods, behöver man inte göra en bodelning eftersom den efterlevande maken ärver allt.
Den avlidne har en efterlevande make/maka och de har gemensamma barn
Om den avlidne var gift och endast har gemensamma barn med den efterlevande make/makan, behöver man inte göra en bodelning eftersom den efterlevande maken behåller allt. Den avlidnes del fördelas dock mellan barnen, men de får ta del av arvet först när även efterlevande make/maka avlidit. Det är inte tillåtet för den efterlevande att skänka bort en stor del av arvet i gåva eller att testamentera bort egendomen, eftersom arvet från den avlidne ska fördelas till barnen när efterlevande make/maka gått bort.
Den avlidne har en efterlevande make/maka och endast särkullbarn
Först görs en bodelning där efterlevande make/maka får hälften av av allt giftorättsgods. Andra halvan går sedan direkt till den avlidnes särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande), eftersom särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast.
Den avlidne var änka eller änkling
När en maka/make är gift vid sin bortgång, ska en bodelning göras när hens änka/änkling avlidit om makarna hade giftorättsgods. Vid bodelningen ska det klargöras vilken egendom som tillhör den först avlidne maken/makan. Den egendomen kommer inte att ingå i dödsboet. Arvingarna får bara ärva det som tillhör änkans/änklingens dödsbo.
Efterlevande sambo begär bodelning
Det finns ingen lag som ger sambor rätt att ärva varandra och vid dödsfall måste inte bodelning göras. Däremot ska bodelning ske om efterlevande sambo begär det senast vid förrättningsmötet. Då delas all samboegendom lika mellan dödsboet och den efterlevande sambon. Därefter görs bouppteckningen.
Om en efterlevande sambo inte begär bodelning, behåller hen sin egen egendom. Eventuella arvingar till den avlidne sambon ärver dennes egendom. Saknas arvingar, går arvet till Allmänna arvsfonden.
När ensamstående går bort
Bodelning görs inte vid ensamståendes bortgång. Då finns varken giftorättsgods, samboegendom eller efterlevande make/maka/sambo.
Juridisk rådgivning
Vi erbjuder juridisk rådgivning inom bodelning och bouppteckning via telefon- eller videomöte. Om du har frågor eller vill veta mer är du varmt välkommen att ringa oss på telefon 0771-24 00 24.
