Juridisk ordlista

I vår juridiska ordlista förklarar vi vanliga juridiska begrepp och termer.

A

Aktie

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Aktieägaren i bolaget har rätt att ta del av bolagets vinst i form av aktieutdelning och har även visst inflytande över bolaget genom rätten att delta och rösta i bolagsstämmor. Antalet aktier och aktiekapitalet i bolaget kan förändras vid nyemission, emission och split.

Värdet av en aktie är dels marknadsvärdet, och dels kvotvärdet. Kvotvärdet är aktiens andel av aktiekapitalet, och räknas ut genom att ta aktiekapitalet dividerat med antal aktier.

Man kan ha olika typer av aktier i ett bolag. Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier. A-aktierna berättigar innehavaren till flera röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 av röstvärdet i en A-aktie.

Aktiebolagslagen

I aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser om aktiebolag. Bland annat finns regler om vilket aktiekapital ett aktiebolag måste ha, vad en bolagsordning ska innehålla, hur ofta ordinarie bolagsstämma ska hållas och var.

Aktiebolagslagens fulla namn men SFS-nummer är Aktiebolagslag (2005:551).

Aktiekapital

Aktiekapital är den kapitalinsats ett aktiebolags ägare har tillskjutit bolaget. Aktiekapitalet i ett aktiebolag måste f r o m 1 januari 2020 vara minst 25 000 kr (tidigare 50 000 kr). Storleken på aktiekapitalet regleras i bolagets bolagsordning. Det är ett aktiebolags ägare som skall tillföra bolaget dess aktiekapital.

Aktieägarnas ansvar för ett aktiebolags åtaganden är normalt begränsat till det insatta aktiekapitalet. Av aktiebolagets registreringsbevis framgår hur mycket aktiekapital ett aktiebolag har registrerat. Registreringsmyndighet är Bolagsverket.

Anställningsskydd

Anställningsskydd är en arbetstagare (en anställds) lagliga rätt att inte kunna bli av med sitt jobb utan anledning.

Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar arbetstagarnas skydd mot uppsägning och avskedande i sin anställning. Lagen sätter ut vissa minimirättigheter som en arbetstagare alltid har rätt till i ett anställningsförhållande. En arbetsgivare kan endast avvika från reglerna genom att ge fördelaktigare villkor för den anställde, och kan alltså inte med bindande verkan sätta upp villkor som är sämre än de lagstadgade. Detta kan göras i ett anställningsavtal.

I LAS finns bestämmelser som rör uppsägning, avskedande, anställningsform och även turordningsregler vid uppsägning. En anställd kan inte sägas upp utan en s.k. saklig grund för detta. Saklig grund är antingen arbetsbrist eller personliga skäl. Uppsägning p.g.a. arbetsbrist kan ske när det t.ex. saknas arbetsuppgifter för den anställde. Uppsägning p.g.a. personliga skäl kan ske när en anställd missköter sig. Om en anställd missköter sig grovt kan denna avskedas med omedelbar verkan.

Beroende på om arbetstagaren är visstidsanställd, provanställd eller fast anställd finns olika regler för anställningsskyddet.

Apportegendom

Betalar en person för bolagets aktier med andra tillgångar än pengar kallas detta för apportegendom. För att detta ska vara möjligt måste det stå i stiftelseurkunden att detta är tillåtet. 

Apportegendom kan vara till exempel en fastighet eller en bil och egendomen förs över till företaget som betalning för aktier. En godkänd revisor måste yttra sig gällande bland annat vad för slags egendom det rör sig om, att egendomen kan vara till nytta för företaget och hur värderingen gått till och att den är korrekt. 

Efter egendomen förts över till företaget registreras det hos Bolagsverket. 

 

Arv

Uttrycket arv betyder bruket att föra vidare egendom, titlar, skulder och skyldigheter när en individ dör.

När en person dör ska dennes egendom (kvarlåtenskap) fördelas mellan de arvingar som finns i livet.

Arvsordningen bestäms enligt de regler som finns i ärvdabalken. I ärvdabalken framkommer vem som har arvsrätt. Dessa regler kan sättas ur spel om personen har skrivit ett testamente. Testamentet ses som den avlidnes sista önskan och ska följas istället för de regler om arv som finns i lagen.

Man delar in de som har rätt att ärva enligt lag i olika arvsklasser: första, andra o.s.v. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda. Finns det alltså några arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne. Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen för arv går vid kusiner som inte ärver.

Bröstarvingarna delar arvet lika om den avlidne var ogift och inte skrivit testamente. Skulle den avlidne ha testamenterat bort all sin egendom har bröstarvingarna ändå alltid rätt till sin s.k. laglott. Laglotten är hälften av den del som bröstarvingen skulle fått om ett testamente inte funnits. Om den avlidne var gift och bröstarvingarna är deras gemensamma tillfaller hela arvet den efterlevande maken och bröstarvingarna ärver först efter dennes död (efterarv).

Om den avlidne har barn som inte är gemensamma med sin makes, s.k. särkullbarn, har dessa arvsrätt före den efterlevande maken. De har alltså rätt att få sin arvslott (hela arvet om det inte finns gemensamma barn) om inte ett testamente säger annorlunda.

Arvskifte

Den fördelning av arv som förrättas av arvingar till en avliden kallas arvskifte, arvingarna kallas vid arvskiftet för dödsbodelägare. Om den avlidne var gift ska bodelning ske innan arvskiftet.

Bodelning sker genom att man gör en bouppteckning av all den avlidnes egendom, som sedan fördelas (skiftas). Bodelning ska även ske om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon begär detta. Dödsboet efter den avlidne sambon kan dock inte kräva att bodelning sker. Vid bodelningen delas egendom mellan dödsboet och den efterlevande maken eller sambon.

Arvet skiftas enligt arvsordning i lagen, om inget testamente finns som säger annat. Bröstarvinge har alltid rätt till arv. Varje delägare i dödsboet har rätt att på sin arvslott få del i varje slag av egendom, som efterlämnas av den avlidne. Man ska dock sträva mot att inte dela sådan egendom som hör ihop och därför bör föras till samma lott.

Har en fastighets skiftats så att varje dödsbodelägare fått olika andelar utan specifika villkor äger dessa hela fastigheten tillsammans med samäganderätt. Man kan alltså inte dela upp fastigheten i olika delar, för detta krävs fastighetsreglering.

Är alla dödsbodelägare överens om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas behöver ett arvskifte inte ske efter bouppteckning utan arvingarna förvaltar arvlåtarens kvarlåtenskap gemensamt.

Arvslott

Den del av egendomen som en avliden lämnar efter sig (kvarlåtenskap) som en arvinge har rätt till kallas arvslott, enligt arvsordningen som finns reglerad i lag.

Rätten till dessa arvslotter kan sättas ur spel genom att den avlidne har upprättat ett testamente.I första hand ärver bröstarvinge (den avlidnes barn, barnbarn o.s.v.). Hur stor del av hela kvarlåtenskapen som utgör vardera bröstarvinges arvslott beror på hur många bröstarvingar det finns i dödsboet. Finns det t.ex. två bröstarvingar består arvslotten av 1/2 av hela kvarlåtenskapen.

Om någon av dessa bröstarvingar har avlidit går dennes del av kvarlåtenskapen till dennes barn (den avlidnes barnbarn). Om den avlidne bröstarvingen har t.ex. två barn får vardera barnbarn 1/4 av hela kvarlåtenskapen, då är arvslotten 1/4 av den totala kvarlåtenskapen.

Arvsordning

Den lagstadgade turordning i vilken arvingar ärver en avliden persons egendom kallas arvsordning.

Arvingar delas in i olika klasser. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska i första hand få sin arvslott, och minst sin laglott.

Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda. Finns det arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn men flera syskon till den avlidne.

Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.).

Gränsen går vid kusiner som inte har någon arvsrätt. Finns ingen arvsberättigad eller ett testamente som säger annat går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar går till välgörenhet.

I samtliga arvsklasser går man i rakt nedstigande led. Om en bröstarvinge är avliden tar dennes barn sin förälders plats som bröstarvinge och delar på arvslotten.

Arvsrätt

Arvsrätt är en samlad beteckning över de bestämmelser som reglerar hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter en person som avlidit. Begreppet arvsrätt används också för den rätt de personer som har rätt att ärva någon som avlidit har, arvingarna. Då säger man att man har arvsrätt efter den avlidna personen. Rätten till arv regleras i ärvdabalken.

Makar har rätt att ärva varandra med s.k. fri förfoganderätt. Med detta menas att efterlevande maken får spendera arvet på önskat sätt med undantag för att ge otillbörligt stora gåvor eller genom att testamentera bort egendom. Barn inom äktenskapet får vänta att få ut sitt arv tills båda föräldrarna är döda. S.k. särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död och behöver inte vänta tills den efterlevande maken (tillika styvförälder) dör.

Man delar in de som har rätt att ärva enligt lag i olika arvsklasser: första, andra o.s.v. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass.

Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda. Finns det alltså några arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne.

Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen för arv går vid kusiner som inte ärver.

Saknas arvsberättigade och finns inget testamente som säger annat går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar används till välgörenhet.Arvet delas upp genom att en boutredning görs varefter arvskifte sker.

Ett testamente kan sätta den arvsrätt som finns i lag ur spel. En bröstarvinges rätt till sin laglott kan dock aldrig sättas ur spel. Bröstarvingen kan genom klander av testamentet hos domstol utfå hälften av den arvslott som han haft rätt till om testamente inte funnits.

Sambor har ingen arvsrätt efter varandra utan måste upprätta ett gemensamt testamente för att ärva varandra.

Avtal

Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera olika parter (personer eller företag). 

Ordet avtal kan ses som ett samlingsnamn för de olika typer som finns, t.ex. samboavtal, köpekontrakt, anställningsavtal. Under samlingsnamnet avtal går även handlingar som inte benämns som avtal, t.ex. äktenskapsförord eller som är ett avtal mellan två äkta makar.

Ett avtal uppkommer genom anbud och accept. En part lämnar ett anbud och när motparten har lämnat en accept (jakande svar) har ett bindande avtal uppstått mellan dessa (jfr oren accept). Ett avtal kan vara både muntligt och skriftligt men vissa typer av avtal måste vara skriftliga för att vara giltiga. Avtal utan så kallade formkrav ska beaktas av domstolen trots att de endast är muntliga, t.ex. köpavtal.

För muntliga avtal uppstår dock ofta problem ur bevishänseende, det är svårt för en person att bevisa att ett avtal finns om inget skrivits ned. Det kan även finnas andra formella krav (formkrav) för att vissa typer av avtal ska vara giltiga, t.ex. krav på bevittning.

Synonym för avtal är kontrakt.

Avtalshantering

Det är viktigt att veta vilka händelser som är kopplade till avtalen och dokumenten för att ha möjlighet att agera i tid när något ska åtgärdas, omförhandlas eller sägas upp. Viktigt är även att avtalen finns förvarade på ett strukturerat sätt och att de är tillgängliga för alla som behöver åtkomst. 

Skriftliga avtal kan förvaras och hanteras med hjälp av contract management-tjänster. 

B

Besittningsskydd

En förstahandshyresgäst har enligt huvudregeln ett relativt starkt besittningsskydd till den bostad denne hyr. Det innebär att hyresgästen, efter en viss tids boende, har rätt att bo kvar så länge denne vill, med undantag för om denne t.ex. missköter lägenheten.

En inneboende får aldrig besittningsskydd. Med inneboende menas en person som hyr en bestämd del av uthyrarens egen bostad och som inte har gemensamt hushåll med den som hyr ut.

En hyresgäst som genom en separat skriftligt avtal med hyresvärden har avstått från besittningsskyddet har inget besittningsskydd under den tid och i de situationer som överenskommelsen gäller. Denna överenskommelse ska vara en annan handling än hyresavtalet.Vissa sådana överenskommelser gäller bara om de godkänts av hyresnämnden.

En andrahandshyresgäst får besittningsskydd först när andrahandsupplåtelsen har varat längre än två år i följd.

Den som hyr ett möblerat rum som inte är en del av uthyrarens egen bostad får besittningsskydd först när förhyrningen har pågått längre än nio månader i följd.

Den som hyr en lägenhet för fritidsändamål får besittningsskydd först sedan förhyrningen har pågått längre än nio månader i följd.

Bodelning

Bodelning är den delning mellan makars egendom som skall ske vid äktenskapets upplösning genom den ene makens död eller genom skilsmässa. Det sker genom ett bodelningsavtal. Delningen avser bara makarnas giftorättsgods, inte deras enskilda egendom. Samma regler gäller för partners som ingått registrerat partnerskap.

Bodelning behövs inte om makarna har endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Reglerna om bodelning för makar finns i äktenskapsbalken.Om båda makarna är överens kan också bodelning ske under äktenskapet (utan att skilsmässa begärs).

Bodelning kan också ske vid upphörande av ett samboförhållande men omfattar då enbart samboegendom, som är bostad och möbler som införskaffats till det gemensamma hemmet för gemensam användning. Sambors egendomsförhållanden regleras av sambolagen.

Vid bodelning kan även reglerna om öppen eller dold samäganderätt vara tillämpliga. Makar och sambor kan vara samägare till viss egendom, till exempel den gemensamma bostaden.

En bodelningsförrättare förordnas av allmän domstol på ansökan av en make, om makarna inte kan enas om bodelningen.

Bodelningsavtal

Ett formellt skriftligt bodelningsavtal krävs vid en skilsmässa för att bodelningen ska vara giltig. I bodelningsavtalet listas de tillgångar och skulder som ingår i bodelningen. För gifta ingår allt som inte är enskild egendom genom villkor i äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev. 

Ett bodelningsavtal kan även skrivas vid separation mellan sambor. Det är endast samboegendom och eventuella skulder kopplade till den som kan tas upp i bodelningsavtalet. Som samboegendom räknas bostad, möbler och husgeråd som köpts för gemensam användning under tiden man varit tillsammans. Sådant man ägt sedan tidigare räknas alltså inte.

Det finns även möjlighet för gifta att upprätta ett bodelningsavtal, under pågående äktenskap, till exempel för att flytta över tillgångar eller ägarandelar i bostaden till den andra parten. 

Bolagsstämma

Bolagsstämman är ett aktiebolags högsta beslutande organ.I ett aktiebolag ska aktieägarna samlas minst en gång om året i en bolagsstämma (årsstämma). På årsstämman läggs årsredovisningen med revisionsberättelse fram för det senaste räkenskapsåret varvid stämman beslutar om fastställande av dessa. Stämman (aktieägarna) ska ta ställning till bolagsstyrelsens förslag till disposition av vinst eller behandlande av förlust. 

Den sittande styrelsens och VD:ns ansvarsfrihet behandlas samt ny framtida bolagsstyrelse ska utses. Styrelseledamöter kan sitta kvar genom omval och nya väljas in. Vidare kan frågor som löner, bonussystem och incitamentsprogram för styrelse och företagsledning behandlas.

 

Det kan även kallas till extrastämmor under året där man tar upp specifika och aktuella frågor.I bolagsordningen kan man bestämma andra saker som ska tas upp på bolagsstämman.

Borgenär

Borgenär är någon som har en fordran mot någon annan (gäldenären). Den som lånat ut pengarna är borgenär i ett låneavtal (skuldebrev), den som köpt och betalat en vara men inte fått ut varan är borgenär i ett köpeavtal, den som ska få betalt för en utgiven vara är borgenär. Vem som är borgenär i ett avtalsförhållande beror alltså på vem av parterna som kan ställa krav i ett avtal.

Bouppteckning

En bouppteckning förrättas i samband med dödsfall (dödsbo) eller konkurs (konkursbo).

I bouppteckningen redovisas samtliga tillgångar och skulder som personen eller företaget hade vid döden respektive konkursen. Bouppteckningen har till syfte att fastställa vilken egendom som den avlidne efterlämnar och vilka efterlevande samt släktingar med arvsrätt som finns till den avlidne. 

Arvingar med olika arvsrätt är bröstarvingar, make/maka/ registrerad partner, särkullbarn m fl. Vidare ska även förekomsten av eventuellt testamente och andra omständigheter som kan vara av betydelse fastställas. Är den avlidne gift ligger bouppteckningen till grund för bodelningen mellan den avlidne och dennes efterlevande make eller maka. Dödsbodelägarna skall bestämma tid och datum för bouppteckningsförrättningen och utse två "gode män" som skall göra bouppteckningen, bouppteckningsförrättarna.

Bouppteckningar förrättas vanligen av särskilda handläggare och jurister på begravningsbyråer, banker, juridiska byråer eller advokatbyråer men dödsbodelägarna får enligt lagen utse vilka två personer som helst som är "kunniga och trovärdiga".

Bouppteckningen ska upprättas i en skriftlig handling. Bouppteckningsförrättarna intygar i bouppteckningshandlingen "att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd". Bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och handlingen inlämnas till Skatteverket inom en månad från själva bouppteckningen, alltså totalt fyra månader efter dödsfallet.

När bouppteckningen är klar ska arvsskifte ske.

Boutredning

En boutredning syftar till att kartlägga en avliden persons tillgångar och skulder.

Under boutredningen ska också eventuella arvingar hittas. Boutredningen ska så småningom mynna ut i en så kallad bouppteckning och arvskifte, så att arvingar kan få det de har rätt till enligt arvsrätten.

Bruttolön

Bruttolön är lönen innan skatt dragits av.

Motsatsen är nettolön, den del av lönen som finns kvar efter avdrag för skatt. Lön kan bestämmas genom kollektivavtal eller anställningsavtal.

Bröstarvinge

Bröstarvingar är ett arvsrättsligt begrepp för avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande led, dvs barn samt barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn blir bröstarvinge i sin förälders ställe om föräldern dött.

Bröstarvingarna tillhör den första arvsklassen och ska i första hand ärva den avlidne om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Bröstarvingarna ärver då sin respektive arvslott.

För det fall den avlidne har testamenterat bort hela eller stora delar av sin egendom har bröstarvingarna alltid rätt att vid domstol få ut sin s.k. laglott. Laglotten består av hälften av arvslotten.

Man skiljer mellan s.k. särkullbarn till den avlidne och barn som den avlidne har tillsammans med sin äkta maka. De barn som den avlidne har inom sitt äktenskap får ut sin del av arvet först när den efterlevande maken dött. Särkullsbarnen, d.v.s. de barn som den avlidne har sen innan äktenskapet, har rätt att få ut sin arvslott direkt.

C

Civilrätt

Civilrätten är den del av juridiken som inte har med den offentliga rätten att göra, utan som reglerar förhållandet mellan enskilda personer.

Den offentliga rätten är de lagar och regler som reglerar förhållandet mellan enskilda och staten (det offentliga). Civilrätten är mycket omfattande. Kärnan för civilrätten är avtals- och skadeståndsrätten.

D

Deposition

Deposition innebär att ett föremål lämnas i förvar av en person, deponent, hos en annan person, depositarie. Depositarien har ansvaret över föremålet och dess skick till dess deponenten hämtar igen det. 

I tex hyresavtal är det vanligt att hyresgästen lämnar en deposition till hyresvärden som säkerhet för att lämna hyresobjektet i bra skick.

E

Enskild egendom

Enskild egendom är egendom som inte ska bodelas mellan makar vid skilsmässa.

All egendom som inte är enskild är giftorättsgods. Giftorättsgods ska delas lika mellan makarna vid en bodelning. Utanför bodelningen lämnas alltså enskild egendom, vilken inte ska delas utan direkt ska gå till den make egendomen tillhör.

Egendom blir enskild genom villkor i gåva, villkor i ett testamente, eller arv, eller genom att makarna själva bestämmer det.

För att omvandla egendom till enskild krävs ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord upprättas mellan makarna och däri upptas den egendom som de vill ska stanna utanför en eventuell bodelning vid en skilsmässa. Makarna kan välja att all egendom ska förbli enskild enligt parollen ”ditt är ditt och mitt är mitt”.

F

Fast egendom

Fast egendom är jord (mark) och den är indelad i fastigheter. Allt som inte är fast egendom är lös egendom.

Det är vanligt att ordet fastighet används vid syftande på byggnader och hus men det rätta juridiska begreppet för byggnader är fastighetstillbehör eller helt enkelt lös egendom, beroende på om det är samma person som äger marken såväl som byggnaden.

För att sälja eller köpa fast egendom krävs ett skriftligt avtal, alltså medför ett muntligt avtal ett ogiltigt köp. Fastigheter, och förändringar i vem som äger en fastighet, som kan ske genom exempelvis bodelningsavtal eller gåvobrev, ska registreras hos Lantmäteriet.

Force majeure

Force majeure är från franskan och betyder ”större eller högre makt”. 

En force majeure klausul är vanlig i avtal. Det kan i avtalsförhållanden uppstå situationer vilka påverkar den ena partens möjlighet att uppfylla sin del av avtalet. De situationer som parten varken kan påverka eller kunnat förutse kallas force majeure, t.ex. naturkatastrofer såsom översvämning, jordbävning och vulkanutbrott. Även oförutsedda händelser som kan skada varulaster såsom orkaner, blixtnedslag eller tät dimma.

Också arbetsrättsliga tvister, såsom strejker, som hindrar en part att uppfylla sina skyldigheter kan rymmas inom begreppet. Det är vanligt att i köpekontrakt och leveransavtal ha en så kallad force majeure-klausul som befriar parterna från ansvar för skador eller förseningar som beror på sådana förhållanden.

Framtidsfullmakt

Med en framtidsfullmakt kan du bestämma vem som ska ha rätt att fatta beslut åt dig senare i livet, om du inte längre själv har möjlighet. Framtidsfullmakten kan avse ekonomiska och personliga angelägenheter, men får enligt lag inte avse medicinsk vård.

Fri förfoganderätt

Enligt lagen (ärvdabalken) ärver äkta makar varandra med fri förfoganderätt. Med detta menas att den kvarlevande maken får råda över egendomen på önskat sätt och spendera/sälja hur personen vill, men med vissa inskränkningar på grund av att arvet från den först avlidna ska fördelas till dennes arvingar när den kvarlevande maken dör.

När även den kvarlevande maken avlidit kvarlåtenskap som kommer från den först avlidne maken fördelas mellan den först avlidnes arvingar enligt arvsrätt enligt lag (eller enligt ett testamente). Den kvarlevande får därför inte testamentera bort sitt arv från den först avlidne och inte heller ge bort orimligt stora delar av detta som gåva.

Friskrivningsklausul

Part kan i ett avtal välja att som villkor ta upp en ansvarsbefrielse i en speciell klausul kallad friskrivningsklausul. 

Detta kan gälla exempelvis vid försäljning av en begagnad vara när säljaren är medveten om att motorn är bristfällig och inte vill riskera att köparen efter köpet vänder sig mot säljare med felaktigheterna. Parterna reglerar då specifikt i avtal att friskrivningsklausulen fråntar säljaren för ansvar för fel som uppstår i just motorn.

En friskrivningsklausul kan gälla vilket typ av ansvar som helst men klausulen får inte vara alltför generell utan måste reglera en viss typ av ansvar eller en viss del i varan/tjänsten/fastigheten. En vanlig typ av friskrivningsklausul är en force majeure-klausul.

Fullmakt

En fullmakt används när en person för annans räkning ska utföra ett uppdrag, företräda den andre eller sluta avtal med annan i dennes namn.

En fullmakt ger personen som fått fullmakten (fullmäktige) rätt att handla för någon annans räkning (fullmaktsgivaren) i dennes namn. Både personer och företag (företagsfullmakt) kan ge fullmakt till någon att handla i deras namn.

Fullmakt bank

En fullmakt ger rätt att fatta beslut åt någon annan, exempelvis att sköta bankärenden. Ofta har banken färdiga fullmaktsblanketter som kan användas för olika ändamål. 

G

Garanti

En garanti är en typ av löfte. Ibland lämnas en garanti i ett köpekontrakt. Att en säljare lämnar en garanti innebär att det är denne som, om ett fel skulle visa sig i varan, måste bevisa att det uppstått p.g.a. annan än säljaren. Om säljaren inte kan bevisa att felet beror på något annat än förhållanden som han ”rår över” står säljaren för felet.

En garanti lämnas för en utsatt tid framåt, en så kallad garantitid. Fel som visar sig inom garantitiden antas ha funnits vid köpet (och säljaren ansvarar också för felet) om säljaren inte lyckas bevisa att det felet uppkommit p.g.a. köparen.

En garanti påverkar ofta såväl pris på varor, i höjande riktning, som en köparens benägenhet att välja en säljare som erbjuder garanti framför en säljare utan garanti.

Giftorätt

Makar har som huvudregel giftorätt i varandras egendom (giftorättsgods). Giftorätten är en ”vilande” rättighet som förverkligas först vid en bodelning, där giftorättsgodset delas mellan makarna. Bodelning sker vid skilsmässa, eller under äktenskapet, om makarna vill det.

Makarna kan välja att avtala bort giftorätten helt eller delvis genom att i ett äktenskapsförord förordna att vardera makes respektive egendom ska vara enskild egendom.

Giftorättsgods

Giftorättsgods är egendom som, båda makar i ett äktenskap har anspråk på, oavsett vem som äger den.

All egendom båda makar äger är som huvudregel giftorättsgods. Giftorättsgodset ska i samband med äktenskapets upplösning delas lika mellan makarna, genom en bodelning.

All egendom som en make tar med sig in i ett äktenskap är giftorättsgods med undantag för egendom som makarna i ett äktenskapsförord betecknat såsom enskild egendom. Även arv eller gåvor kan vara makens enskilda egendom beroende på om sådant villkor ställts upp för arvs- eller gåvoegendomen i t ex ett testamente.

Gåvobrev

Ett gåvobrev behövs vid gåva av högre värde, exempelvis en fastighet eller en större summa pengar. I gåvobrevet går det att skriva in villkor som skapar trygghet för mottagaren. Man kan även bestämma att gåvan inte ska vara förskott på arv.

Gåvobrev avseende fast egendom

För att ge bort en fast egendom krävs att vissa formkrav i lagen som reglerar fastigheter (jordabalken) är uppfyllda, och dessa kan uppfyllas genom ett gåvobrev.

En gåva mellan makar registreras hos Skatteverket. Om gåvan är en fastighet måste man också ändra i lagfarten. När du fått tillbaka det registrerade gåvobrevet från tingsrätten, ska du skicka in gåvobrevet tillsammans med ansökan om lagfartsändring till Lantmäteriet.

Är gåvan inte mellan gifta behöver någon registrering av gåvan inte ske, men fortfarande en lagfartsändring i fastighetsregistret hos Lantmäteriet.

H

Hembud

Hembud innebär ett riktat erbjudande om köp eller inlösen av egendom till person som har förköpsrätt eller lösenrätt. Hembud används ofta för aktier, kolonilotter eller bostadsrätter.

I ett aktiebolag är det vanligt att reglera ett hembudsförbehåll i bolagsordningen. Förbehållet binder alla nya förvärvare av aktier och innebär att köparen (förvärvaren) av aktierna måste anmäla sitt förvärv till bolaget. De tidigare aktieägarna har sedan möjlighet att mot ersättning överta andelen (lösa in aktierna) och på så sätt lösa ut den nya förvärvaren.

Hyresnämnd

Hyresnämnden är en domstolsliknande nämnd som har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva vissa tvister mellan hyresgäst och hyresvärd.

Till hyresnämnden kan hyrestagare vända sig när de anser att dess hyresvärd beter sig felaktigt eller på ett sätt som strider mot hyreslagen. Vissa handlingar med specifika hyresvillkor som ska finnas i hyresförhållandet måste skickas in till hyresnämnden för att bli giltiga, exempelvis villkor om avstående av besittningsskydd för en hyresgäst.

Vissa av nämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt. Förhållande mellan hyresgäst och hyresvärd regleras normalt via ett hyresavtal.

J

Jurist

En jurist är utbildad för att kunna lösa juridiska problem samt tolka lagar och avtal. En jurist kan arbeta på exempelvis en advokat- eller juristbyrå, på bank, försäkringsbolag eller i domstol. En jurist kan även jobba på ett företag (så kallad bolagsjurist) och företräder då bolaget när avtal ska tecknas med kunder eller andra företag. 

K

Klausul

En klausul är en bestämmelse i ett avtal eller ett kontrakt, d.v.s. en avtalsbestämmelse.

Kommanditbolag

Kommanditbolag är en bolagsform där två olika typer av ägare förekommer. Delägare med begränsat ekonomiskt ansvar (kommanditdelägare) och minst en med obegränsat ekonomiskt ansvar (komplementär). Förkortas KB.

Konsumentköplagen

Konsumentköplagen innehåller regler om vad som gäller när en näringsidkare (en företagare) säljer något till en privatperson.

När däremot en privatperson säljer något till en näringsidkare gäller istället köplagen, precis som när två privatpersoner gör affärer med varandra, eller två näringsidkare gör affärer med varandra.

Konsumentköplagen är till stor del tvingande och till för att skydda konsumentens intressen, och därför går det inte att genom avtal bestämma om mindre fördelaktiga villkor för konsumenten än de som är i lagen. Konsumentköplagens fulla namn med SFS-nummer är Konsumentköplag (1990:932).

Kontrakt

Kontrakt är ett annat ord för avtal. Viss skillnad ligger i begreppen då ett avtal kan vara såväl muntligt som skriftligt medan kontrakt oftast avser ett skriftligt avtal.

Ett kontrakt är en överenskommelse mellan två eller flera olika parter (personer eller företag). Kontraktet innehåller bestämmelser, klausuler, om vad som ska gälla mellan parterna. Ordet avtal kan ses som ett samlingsnamn för de olika typer som finns, t.ex. köpekontrakt och anställningsavtal.

Köpeskilling

Köpeskilling är ett annat ord för avtalat pris.

Köplagen

Köplagen innehåller regler om vad som gäller när två privatpersoner eller två näringsidkare gör affärer med annat än fast egendom. Köplagen kan till stor del avtalas bort genom att bestämma annat i ett köpekontrakt.

Lagen gäller även när en privatperson säljer något till en näringsidkare. När däremot en näringsidkare säljer något till en privatperson gäller istället konsumentköplagen.Köplagens fulla namn med SFS-nummer är Köplag (1990:931) och förkortas KöpL.

L

Laglott

Laglott är ett begrepp som används inom arvsrätten, och beskriver den del av arvet som bröstarvingar alltid har rätt till enligt lag.

En bröstarvinge till någon som dör har alltid rätt att få en viss del av den avlidnes kvarlämnade egendom. Bröstarvingar är den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led (barn, barnbarn o.s.v.). Enligt den arvsordning som finns i lag har bröstarvingar rätt att dela på all den avlidnes kvarlåtenskap, dessa delar kallas respektive bröstarvinges arvslott. Laglotten är alltid hälften av arvslotten, och den kan inte med testamenteras bort.

Har den avlidne upprättat ett testamente där så pass mycket egendom testamenteras bort bröstarvinges inte enligt testamentet sa få sin laglott, har bröstarvinge rätt att ändå få sin laglott. För att få laglotten måste bröstarvingen klandra testamentet i domstol.

LAS

LAS står för lagen om anställningsskydd. Lagen reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, bl.a. de olika anställningsformerna visstidsanställning, provanställning och tillsvidareanställning och bestämmelser om anställningsavtal.

Lagen reglerar bland annat när uppsägning får ske. I LAS finns turordningsregler som gäller vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Legalitetsprincipen

Legalitetsprincipen är en juridisk s.k. rättsgrundsats som tillämpas och upprätthålls i det svenska rättssystemet.

Principen innebär att inga krav, skyldigheter eller straff kan åläggas någon utan att det finns en lag som säger det. Principen bygger på begreppet ”inget straff utan lag” och ”inget brott utan lag”, d.v.s. att ingen kan bli dömd för en gärning som inte är straffbelagd i lagen vid den tiden brottet begicks. Lagar kan inte få retroaktiv verkan och tillämpas på brott som begåtts innan lagen uppkom.

Principen säger även att lagar ska vara tydligt utformade och inte ge utrymme för oklarhet.

Letter of intent

Ett letter of intent, eller en avsiktsförklaring, är ett dokument som upprättas mellan parter som har för avsikt att ingå avtal med varandra. Ett letter of intent är normalt sett inte juridiskt bindande.

Detta ses normalt inte som ett färdigt avtal utan är en överenskommelse över vad man hittills förhandlat fram inför ett färdigt, slutligt avtal.

Att upprätta letter of intent är vanligt när avtalet som ska slutas är ingående och innebär längre förberedande förhandlingar. Det är vanligt att ett letter of intent säger att avtal måste vara skriftligt för att gälla, s.k. avtalad skriftform.

Leveransavtal

Ett leveransavtal är ett avtal mellan en leverantör och en beställare som reglerar vilka villkor som ska gälla för leveranser. Ofta används leveransavtal vid en mer varaktig affärsrelation.

Ett leveransavtal är ofta ett så kallat ramavtal, då avtalet ses som en ram för de leveranser som ska ske, men med eventuella möjligheter för beställaren att göra exempelvis avvikelser vid framtida avrop (framtida enstaka beställningar).

Lös egendom

Allt som inte är fast egendom är lös egendom. Man utgår alltså från begreppet fast egendom för att bestämma vad som är lös egendom.

Fast egendom är jord och mark. Lös egendom är således allt som inte är mark och jord. Lösa saker som till exempel värdehandlingar (aktiebrev), djur, pengar och avtalsdokument är lös egendom.

Allt som räknas som lösöre (lösa saker som är flyttbara) är lös egendom men ibland finns det undantag till exempel som hus på annans grund.

Även immaterialrättigheter, som patent eller upphovrätter räknas som lös egendom. 

N

Nettolön

Nettolön är den del av lönen som finns kvar efter avdrag för skatt. Motsatsen är bruttolön, lönen innan skatt dragits av.

Nyttjanderätt

Nyttjanderätt är rätten att använda något som ägs av någon annan, en användarrätt alltså. 

Nyttjanderätten kan också innebära en rätt att tillgodogöra sig eventuell inkomst från ett sådant användande. Typiska former av hur nyttjanderätt kan bestämmas är genom hyresavtal och leasingavtal.

O

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att alla och envar ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar och har rätt att närvara vid domstolsförhandlingar.

Med allmän handling menas varje handling, tryckt eller elektronisk, som antingen har inkommit till en myndigheten utifrån eller som har upprättats inom en myndigheten.

Offentlighetsprincipen regleras i tryckfrihetsförordningen och regeringsformen.

Oren accept

För att ett avtal ska ha anses uppkommit mellan två parter ska de ha utbytt anbud (offert) och accept. En accept innebär alltså en parts godkännande av en annan parts anbud.

Om den part som har fått ett anbud, i sin accept ställer något annorlunda villkor än vad som framgår av anbudet och därmed ändrat innehållet i anbudet, är det en oren accept. En oren accept leder till att ett avtal inte anses slutet, men framförs ofta som en del i en avtalsförhandling, varpå den orena accepten som ett nytt anbud.

P

Pacta Sunt Servanda

Pacta sunt servanda är latin och betyder ”avtal skall hållas”. Detta är en grundläggande juridisk princip som säger att avtal är bindande för de parter som ingått det.

Praxis

Praxis är ett annat ord för sedvänja. Högsta domstolens prejudikat (domstolens tidigare domar och beslut) anger ofta rättspraxis inom juridiken och brukar leda till lagändringar om de vinner gehör.

Prejudikat

Ett prejudikat är en vägledande dom. Prejudikat innebär att en tidigare dom, beslut eller utslag i en domstol fungerar som vägledning i senare mål eller ärenden med likartade omständigheter.

Man talar om en doms prejudikatvärde och då menas i vilken mån domstolen ska lägga den tidigare domens rättsliga argumentation till grund för den nya domen.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet är ett värde som varje år räknas fram baserat på ändringarna i det allmänna prisläget, och alltså påverkas av valutainflationen.

Begreppet används i många lagar för att ha en beloppsreferens som anpassas med tiden. Ett exempel är makes minimirätt vid bodelning, till två gånger prisbasbeloppet vid skilsmässa, oavsett om all egendom är enskild egendom.

Ett annat exempel är basbeloppsregeln i som tillämpas vid arv och testamente för makar och sambor.

Provanställning

En provanställning är en form av anställning som efter en prövotid kan avslutas eller övergå i en tillsvidareanställning (fast anställning).

Ofta ges en ny arbetstagare på en arbetsplats en provanställning för att arbetsgivaren ska kunna testa honom/henne ett tag, innan han/hon blir fast anställd. Provanställning ges genom ett provanställningsavtal. Om det inte uttryckligen överenskommes är annars anställningar som huvudregel tillsvidare, dvs fast.

En tidsbegränsad provanställning får vara i högst sex månader och kan avbrytas av både arbetsgivaren eller arbetstagaren även före prövotidens utgång. I provanställningar gäller en ömsesidig uppsägningstid inom tidsramen för provanställningen på 14 dagar enligt lagen om anställningsskydd eller annan tid enligt gällande kollektivavtal.

R

Ramavtal

Ramavtal är ett avtal som man också kan kalla för en generell överenskommelse som ligger till grund för framtida avtal (ett eller flera) och som anger "ramarna" och de villkor som ska ingå i dessa.

Avropsavtal är ett ramavtal mot vilket man sedan avropar, d.v.s. gör beställningar utan behov av ytterligare avtal.

Ramlag

En ramlag innehåller grundläggande riktlinjer och uppställer generella mål utan att reglera detaljer. Syftet är att ge utrymme för frihet och flexibilitet för tillämpning som anpassas efter skiftande omständigheter och enskilda fall.

Att utforma lagar alltför detaljerat kan utgöra ett hinder för att anpassa åtgärder och ta hänsyn till behov och önskemål som lagstiftningen inte har förutsett, och att kunna anpassa lagen då tider och teknik förändras. Det finns alltså i en ramlag en ram att följa utan exakta metoder för att uppnå de mål som krävs. Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är exempel på ramlagar.

Registrerat partnerskap

Registrerat partnerskap är vad samkönade äktenskap kallades tidigare. Tidigare tillämpades äktenskapslagstiftningen endast för par med en man och en kvinna och för samkönade par gällde separat lagstiftning, de kunde inte gifta sig kyrkligt utan ingick registrerat partnerskap och kallades då registrerad partner.

Nu gäller samma lagstiftning, äktenskapsbalken, för samkönade par som för icke-samkönade par. Även samkönade ingår äktenskap och blir makar. Alla regler gällande giftorättsgods, bodelning, skilsmässa mm gäller även för samkönade äktenskap. Den som är registrerad partner kan ansöka om att få partnerskapet omvandlat till äktenskap.

Regressrätt

Regressrätt är rätten att få ersättning för betalning som man utgett å någon annans vägnar.

Det är en rätt som för den som har betalt annans skuld och innebär rätt att återkräva vad han betalt i dennes ställe. Återkravsrätten kan grunda sig på olika saker. Ett krav är dock gemensamt för att återkrav ska kunna ske, nämligen att den som återkräver verkligen ska ha erlagt betalning.

Regressrätten utövas på så sätt att den som erlagt betalning framställer krav på betalning till den mot vilken regress utövas. Ett exempel är en borgensman som betalad i den betalningsskyldiges ställe. Denne har då rätt att vända sig till den betalningsskyldiga för att återfå betald summa.

I handelsbolag är bolagsmännen solidariskt ansvariga. Det innebär att en av dem kan behöva betala en skuld som gäller dem alla, och då har han sedan regressrätt mot de andra bolagsmännen.

Reklamation

Reklamation är ett meddelande varigenom ena parten i ett avtal påpekar dröjsmål, fel eller brist i exempelvis en vara eller tjänst och förbehåller sig rätt att göra anspråk, oftast ekonomiskt, på grund av detta. T.ex. påpekar en köpare att varan är felaktig för säljaren.

Har man inte reklamerat ett fel eller dröjsmål eller inte gjort detta i rätt tid anses rätten att vända sig mot fel ha upphört. Alltså har inte köparen påpekat att varan är felaktig i rätt tid har denne inte längre rätt att kräva åtgärd av säljaren p.g.a. felet.

Enligt konsumentköplagen gäller i fråga om varor att fel som visar sig inom sex månader alltid anses vara ursprungliga fel, om inte annat kan bevisas av säljaren, i konsumentförhållanden. Efter sex månader är det konsumentens skyldighet att bevisa att felet är ursprungligt. Om kunden får rätt måste säljaren antingen laga varan, ersätta den med en ny eller ge pengarna tillbaka.

Rekvisit

Ett rekvisit är ett villkor eller ett kriterium i lag. Varje bestämmelse ställer upp ett antal villkor. För att en bestämmelse ska vara tillämplig krävs att alla villkor är uppfyllda i den specifika situationen. 

Rekvisit kan vara alternativa eller kumulativa. Ett alternativt rekvisit innebär att något av vissa givna alternativ måste vara uppfyllt, och kumulativa rekvisit betyder att alla givna rekvisit ska vara uppfyllda.

Rättshjälp

Rättshjälp innebär att staten står för en enskild persons kostnader i en rättslig angelägenhet, främst kostnaden för rättsligt biträde. 

Rättshjälpen täcker inte motparts kostnader, utan endast de egna kostnaderna.

Rättshjälp beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna.

Rättssäkerhet

Rättssäkerhet innebär att den rättsordning som finns ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer. Detta uppnås genom att rättsordningen tillämpas förutsägbart och effektivt.

Rättssäkerheten är en central del av en demokrati. Rättssäkerhetens syfte är att alla ska vara skyddade från övergrepp från andra medborgare, myndighetspersoner och från samhället, och att alla ska vara säkrade sina friheter.

S

Sambo

Ett samboförhållande är en form av samlevnad där ett ogift par ”stadigvarande bor tillsammans under äktenskapsliknande former och har gemensamt hushåll”. 

Sambor är benämningen på personerna som är sammanboende. Vanligtvis ska man ha bott ihop i minst sex månader för att räknas som sambor. Sambor kan genom samboavtal bestämma vad som ska och inte ska delas vid bodelning i en eventuell framtida separation. 

Sambor ärver inte varandra, oavsett hur länge de varit tillsammans eller om de har barn ihop. För att ge varandra arvsrätt måste ett inbördes testamente upprättas. Sambolagen är tillämplig på samboförhållanden.

Samboavtal - Lexly.se

Enligt sambolagen ska en bostad som köpts för gemensamt bruk delas lika mellan sambor vid en separation. Med ett samboavtal kan man undvika att bostadens värde delas lika och istället fördelas enligt respektive sambos ägarandel.

Sambolagen

Sambolagen innehåller regler om när man är sambo, när man inte längre anses vara sambo och vad som ska delas vid en eventuell separation. Lagen innehåller bl a bestämmelser om samboavtal.

Sambolagen är könsneutral. Vad som gäller när man är gift eller registrerad partner regleras istället i äktenskapsbalken.

Sambolagens fulla namn med SFS-nummer är Sambolag (2003:376).

Semesterersättning

Semesterersättningen är ett procentuellt tillägg på lönen. 

Semesterersättning kan betalas ut varje månad i samband med lönen, eller läggs ibland undan varje månad av arbetsgivaren. Arbetstagaren får sedan den ersättning som denne arbetat ihop i form av semesterlön när han eller hon tar ut sin semester.

Enligt semesterlagen utgör semesterlönen 12% av under intjänandeåret utbetald lön samt eventuellt semesterlönegrundande frånvaro (föräldraledighet, värnplikt o.s.v.).

När anställningen upphör ska arbetsgivaren betala ut all innestående semesterersättning. Avtal om semesterersättning kan göras mellan arbetsgivare och arbetstagare i ett anställningsavtal.

Semesterlagen

Semesterlagen reglerar de minimirättigheter en arbetstagare alltid har rätt till i ett anställningsförhållande i fråga om semester och semesterersättning.

 Lagen är alltså tvingande till arbetstagarens förmån, endast förmånligare villkor än de i lagen får användas i ett anställningsavtal. 

Lagens fulla namn är Semesterlag (1977:480).

Semesterlön

Semesterlönen är en procentandel av lönen som läggs undan varje månad av arbetsgivaren. Arbetstagaren får sedan den ersättning som denne arbetat ihop när han eller hon tar ut sin semester i form av semesterlön (jfr. semesterersättning).

Semesterlönen utgör enligt semesterlagen 12 % av under intjänandeåret utbetald lön samt eventuellt semesterlönegrundande frånvaro (föräldraledighet, värnplikt etc.).

Då anställningen upphör skall arbetsgivaren betala ut all innestående semesterersättning.

Servitut

Servitut är den rätt en fastighetsägare kan ha att på ett visst sätt nyttja någon annans fastighet. När en fastighetsägare säljer sin fastighet följer servitutet med fastigheten till den nya fastighetsägaren, som får utnyttja det. 

Rätten är med andra ord knuten till fastigheten som sådan och inte till vem som äger den. Ett servitut kan till exempel vara rätten att använda någons väg eller ta vatten ur någons brunn.

Läs mer om servitut här.

SFS

SFS är en förkortning för Svensk författningssamling. Det är en kronologisk sammanställning av Sveriges författningar som utgörs av lagar och förordningar.

Då en lag utfärdas eller en förordning fastställs publiceras den i Svensk författningssamling. Författningen får ett unikt SFS-nummer. Numret är i formatet: SFS årtal kolon nummer. T.ex. sambolagen som egentligen har numret 2003:376. Varje ändring i en lag får ett eget SFS-nummer.

Skiljas

Att skiljas innebär att ett äktenskap avslutas. Även kallat äktenskapsskillnad. I Sverige kan ansökan om skilsmässa lämnas in av båda eller endast den ena parten, och normalt behöver inte någon anledning anges. För par som har barn krävs dock sex månaders betänketid. 

Skiljeförfarande

Skiljeförfarande är en privat metod att lösa tvister. De som ska lösa tvisten kallas skiljemän. Det är parterna som genom sitt handlande styr över utgången d.v.s. väljer vilken bevisning (handlingar, dokument o.s.v.) som de vill använda sig av. Genom avtal väljer ofta parter att eventuell tvist ska lösas genom skiljeförfarande.

Fördelen med att använda sig av ett skiljeförfarande är att det inte är offentligt. Genom denna sekretess kommer det inte till allmänhetens kännedom att en tvist pågår. Affärshemligheter och annan känslig information som åberopas kan alltså förbli hemlig. En annan fördel med ett skiljeförfarande är att processen går snabbare än vid allmän domstol och att skiljemännen som utses av parterna kan ha specialistkompetens, vilket sällan är fallet i allmän domstol. 

En nackdel är att parterna själva betalar skiljemännens arvoden, som ofta kan bli mycket höga.

Skilsmässa

I Sverige kan ansökan om skilsmässa lämnas in av båda eller endast den ena parten, och normalt behöver inte någon anledning anges. För par som har barn krävs sex månaders betänketid.

En skilsmässa är aldrig lätt och även juridiken kring den kan verka snårig. Här har vi samlat avtalen som kan behövas i samband med en separation. Läs mer

Så här beskriver Wikipedia skilsmässa.

Solidariskt ansvar

Att vara solidariskt ansvarig innebär att de solidariskt ansvariga svarar "alla för en och en för alla".

En borgenär kan rikta sitt krav på betalning till vem han vill av dem som är solidariskt ansvariga. Den betalningsskyldige som blir krävd måste då betala hela summan och får i sin tur regressrätt gentemot de övriga betalningsskyldiga.

Bolagsmän i handelsbolag är solidariskt ansvariga. Därför är det extra viktigt med ett bra handelsbolagsavtal.

SOU

SOU är en förkortning för Statens offentliga utredningar.

Dessa utredningar är rapporter och betänkanden från kommittéer som tillsatts av regeringen och som tillkommit under en lagstiftningsprocess. En SOU är ett förarbete till en lag. Utredningarna finns tillgängliga för allmänheten på bibliotek och på internet.

En SOU har ett löpnummer som är ett årtal och ett nummer separerat av ett kolon, och därefter följt av namnet på utredningen. En färdig lag eller förordning har istället ett SFS-nummer

Standardavtal

Standardavtal är ett avtal som upprättas för att användas i ett flertal likartade affärssituationer.

Det finns två typer av standardavtal. Den ena typer är ensidigt upprättade avtal där den ena parten har skapat villkoren, till exempel avtalsvillkor vid köp av försäkringar. Den andra typen är gemensamt upprättade avtal där båda avtalsparterna, ofta genom branschpraxis, har skapat villkoren. Exempel på gemensamt upprättade avtal är allmänna bestämmelser, eller standardavtal inom viss bransch, som t ex IT-avtalen. 

Standardavtal utformas ofta av branschorganisationer till hjälp för deras medlemmar. Exempel på ett standardavtal är AB04 som gäller entreprenad.

Stiftelseurkund

Stiftelseurkund är ett dokument som visar att man beslutat att ett aktiebolag ska bildas. 

Urkunden är som ett protokoll över ett aktiebolags bildande. Stiftelseurkunden ska innehålla uppgift om hur mycket som ska betalas för varje aktie, hur många aktier varje stiftare ska ha, fullständiga namn, personnummer och postadress för styrelseledamot, suppleant och, om man vill också revisor. Om aktier ska kunna tecknas och betalas med apportegendom ska också detta anges. 

Stiftelseurkunden ska utöver detta innehålla stiftarnas förslag till bolagsordning.

Ställningsfullmakt

Fullmakt innebär rätt att företräda någon annan. 

Den som lämnar fullmakt kallas fullmaktsgivare och en som får fullmakt kallas fullmäktige. Ställningsfullmakten är en särskild typ av fullmakt som uppstår automatiskt med en viss befattning eller anställning. En inköpare i ett företag anses till exempel ha rätt att förhandla om priser och att avtala om köp för företagets räkning, även om det inte finns någon skriftlig fullmakt. På samma sätt har en chefstjänsteman i en bank rätt att besluta om lån och företa andra rättshandlingar för banken utan att denne har en skriftlig fullmakt. 

En ställningsfullmakt återkallas genom att fullmaktstagaren skiljs från sin befattning eller anställning.

Särkullbarn

Särkullbarn är ett arvsrättsligt begrepp och med det menas de barn den avlidne har utanför sitt äktenskap. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt till skillnad från barn den avlidne har med sin make/maka då dessa har att vänta tills den kvarlevande maken dött.

T

Testamente

Ett testamente är ett dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter sin död. I testamentet kan man bestämma vem som ska ärva vad. Dock har barn alltid rätt till sin laglott, laglotten utgör hälften av arvet och fördelas lika mellan barnen. 

Läs mer om testamente i vår stora guide

Skriv Testamente online eller med jurist hos Lexly

Testamente enskilt

Ett testamente är en handling vari en person uttrycker sin sista önskan över hur dennes efterlämnade egendom ska delas mellan sina efterlevande.

Upprättas inget testamente kommer egendomen att delas enligt den arvsordningen som stadgas i lagen (ärvdabalken). Det finns så kallade formkrav för att ett testamente ska vara giltigt. Med giltigt menas att testamentet håller i en domstol om en av arvingarna skulle vilja åberopa testamentet som en grund att utfå arv.

Ett testamente måste vara skriftligt och bevittnat av två vittnen. Det finns krav på att vittnena ska vara över 15 år och måste vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar. Däremot finns inget krav på att vittnena måste veta vad testamentet innehåller för förordnanden. Personer som enligt testamentet ska ärva eller är släkt med den som upprättar testamentet (testatorn) får inte heller vittna.

Man kan testamentera som man vill, bortsett från bröstarvinges laglott och make/maka eller sambos rätt till visst antal gånger prisbasbeloppet. Förordnanden i testamentet ska alltid följas fullt och tolkas i enlighet med den avlidnes presumtiva vilja, med undantag för det fall någon av den avlidnes bröstarvingar kräver att få ut sin s.k. laglott vid domstol.

Testamente gemensamt

Ett testamente är en handling vari en person uttrycker sin sista önskan om hur dennes efterlämnade egendom ska delas mellan de efterlevande. Upprättas inget testamente kommer egendomen att delas enligt den ordning som stadgas i lagen (ärvdabalken). 

Ett gemensamt testamente upprättas mellan två personer som önskar att tillsammans reglera fördelning av sin egendom. Det är vanligast att så sker mellan två personer i en kärleksrelation, tex makar eller sambor, men även syskon och vänner kan upprätta inbördes testamente för att t.ex. reglera viss specifik egendom som ett gemensamt fritidshus eller liknande.

För att sambor ska ärva varandra krävs att de upprättat ett inbördes testamente som ger denna rätt (utgångspunkten är annars att sambor saknar arvsrätt efter varandra).

I det inbördes testamentet bestämmer personerna först och främst som ska hända vid den förstes död. Det reglerar även hur egendom som finns kvar efter den andres död ska fördelas mellan dess gemensamma arvingar eller andra personer/ändamål, så kallat efterarv.

Man kan testamentera som man vill, bortsett från bröstarvinges laglott och make/maka eller sambos rätt till visst antal gånger prisbasbeloppet.

U

Undersökningsplikt

Undersökningsplikt är en plikt att undersöka ett köpeobjekt, eftersom man inte får göra gällande fel man vid en undersökning skulle ha upptäckt.

Den som köper fast egendom, alltså mark eller t.ex. en villafastighet har undersökningsplikt enligt jordabalken, och någon som köper en bostadsrätt har undersökningsplikt enligt köplagen. När någon har en undersökningsplikt innebär det att sådant som borde upptäckts vid en undersökning inte kan åberopas i efterhand om en undersökning inte gjorts.

Uppdragsavtal

Ett uppdragsavtal är ett avtal där någon åtar sig att utföra någon form av uppdrag åt någon annan.

Parterna kallas uppdragsgivare och uppdragstagare. Till skillnad från vid ett anställningsavtal uppkommer inte något anställningsförhållande mellan parterna. Ett konsultavtal är ett uppdragsavtal.

Upphovsman

Upphovsman är skaparen till ett musikaliskt eller konstnärligt verk.

En upphovsman har ensamrätten till sina verk, vilket innebär att upphovsmannen ensam äger rätt att trycka eller framföra verket för allmänheten och få ekonomisk ersättning därav. Upphovsmannen kan överföra denna rätt till någon annan genom avtal.

Upphovsmannen kan även ha en ideell rätt som innebär att denne har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ett skydd mot att verket används på ett för upphovsmannens goda namn kränkande sätt.

Upphovsmannens rättigheter regleras i Upphovsrättslagen.

Ä

Äktenskapsbalken

Äktenskapsbalken innehåller regler om äktenskapets ingående, om vad som gäller mellan ett gift par och om hur ett äktenskap upplöses.

Lagen innehåller bestämmelser om bland annat hur en bodelning går till med bouppteckning, vad som är giftorättsgods och som den andre maken därmed har giftorätt i och vad som är enskild egendom. Äktenskapsbalken är numera könsneutral. Reglerna gäller också för registrerat partnerskap. Numera blir alla makar, inte partners. Vad som gäller när man är sambo regleras istället i sambolagen. 

Äktenskapsbalkens fulla namn är Äktenskapsbalk (1987:230).

Äktenskapsskillnad

Äktenskapsskillnad är samma sak som skilsmässa i dagligt tal, d.v.s. ett äktenskaps upplösning genom att makarna separerar och skiljer sig. 

Äkta makar måste ansöka om äktenskapsskillnad hos tingsrätten vid ett äktenskaps upplösning. Är makarna överens om att äktenskapet ska upplösas har de rätt till omedelbar äktenskapsskillnad. Vill den ena av makarna inte att äktenskapet inte ska upplösas eller om någon av makarna bor tillsammans med eget barn under 16 år ska äktenskapsskillnaden föregås av en s.k. betänketid om 6 månader. En sådan betänketid ska även föregå äktenskapsskillnaden om båda makarna önskar det. 

Efter äktenskapsskillnaden ska bodelning av makarnas giftorättsgods genomföras. Den enskilda egendomen vardera make har ska inte bodelas.

Till toppen