I nöd och lust

Att gifta sig känns ofta som ett stort steg i relationen, men det man kanske inte tänker på är att det även är ett stort steg juridiskt med både ekonomiska och arvsrättsliga konsekvenser. För att kunna ingå ett äktenskap krävs beslut av en myndighet. För att äktenskapet ska bli giltigt krävs därför också att vissa procedurer uppfylls.

Det finns särskilda regler för hur man ska ingå ett äktenskap på ett giltigt sätt, dessa bestämmelser går att finna i äktenskapsbalken. Kraven består bl.a. i samtidig närvaro av personerna som önskar ingå äktenskapet, ett uttryckligt samtycke från dessa till att äktenskapet ingås samt behörig vigselförrättare.

En vigsel kan ske antingen genom en borgerlig procedur eller genom ett kyrkligt förfarande. Ett äktenskap kan uppstå och avslutas endast genom beslut av en myndighet. När en vigsel skett ska vigselförrättaren sända en underrättelse till Skatteverket för anteckning i folkbokföringen. En anledning till att samhället har ett intresse av att registrera alla ingångna äktenskap är p.g.a. den inverkan som äktenskapet innebär för makarnas ekonomiska förhållande.

Äktenskapsförord – kärlekens avtal

Ett äktenskapsförord är det enda sättet för makar eller blivande makar att i förväg, d.v.s. före en bodelning (se nedan), bestämma om egendom ska vara enskild, och inte ingå i framtida bodelning, eller giftorättsgods och därmed tvärtom ingå i den gemensamma potten vid en bodelning. Genom äktenskapsförord kan makarna bestämma att egendom som tillhör makarna och att egendom som kommer att tillhöra makarna under äktenskapet ska vara varderas enskilda egendom. Det går inte att i ett gåvobrev makar emellan föreskriva att egendom ska vara mottaget som makens/makans enskilda egendom, detta kommer inte beaktas vid en bodelning utan gåvan kommer betraktas som giftorättsgods.

För att ett äktenskapsförord ska bli giltigt krävs att en del formkrav uppfylls. Det ska upprättas skriftligt och registreras. Ett äktenskapsförord som är registrerat är bindande och kan inte ensidigt frångås eller hävas av ena maken. Det kan därför vara värt att sätta sig ned tillsammans och tänka igenom vad man vill ska gälla och upprätta ett korrekt äktenskapsförord.

Mer information om registrering och avgift hittar du på Skatteverkets hemsida.

När börjar äktenskapsförordet gälla?

Äktenskapsförordet gäller från det att Skatteverket tagit emot det för registrering. I det fall ni precis har gift er gäller det från den dagen ni gifte er, om Skatteverket inom en månad efter giftermålet tar emot äktenskapsförordet.

Jämkning av äktenskapsförord

Den grundläggande principen för alla avtal är att de ska hållas, men ett äktenskapsförord kan i vissa situationer lämnas utan avseende. Det betyder att det förbigås, eller att man bortser från äktenskapsförordet (helt eller delvis). Detta föregås av att någon begärt jämkning.

Exempel: Ett gift par har bestämt att de ska skiljas. Under äktenskapet har den ena parten jobbat och tjänat mer pengar än den andre parten, som nästan uteslutande skött om hem och barn. Deras ekonomiska förutsättningar är därför mycket olika. Enligt det äktenskapsförord de upprättade vid giftermålet, är all egendom deras enskilda egendom och ska därför inte bodelas. Maken/makan som har ett sämre ekonomiskt läge kan då ansöka om prövning av äktenskapsförordet med hänvisning till att det är oskäligt. Själva prövningen görs av domstol.

Det är dock mycket sällan jämkningsregeln tillämpas vid bodelning.

Många uppfattar äktenskapsförord som något oromantiskt. Tvärtom gör ett äktenskapsförord att ni inte behöver oroa er för framtida händelser eller meningsskiljaktigheter utan att ni fullt ut kan ägna er åt kärleken.

I nöd och lust

Vad gäller makarnas ekonomiska förhållanden är huvudregeln att makarna råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Under äktenskapet är makarna dock gentemot varandra skyldiga att bidra till det underhåll som behövs för att tillgodose deras gemensamma och personliga behov. Om den ena maken/makan inte har tillräckliga medel för att tillgodose sina personliga behov ska den andra maken/makan skjuta till de medel som behövs. Detsamma gäller om den ena maken sköter viss del av hushållssysslorna (t.ex. om den ena maken sköter matinköp).

Denna underhållsskyldighet makarna emellan är under äktenskapet tvingande och kan således inte avtalas bort. Vid en eventuell skilsmässa (s.k. äktenskapsskillnad) upphör denna underhållsskyldighet och de före detta makarna ska var och en svara för sin försörjning. Det är endast i undantagsfall en underhållsskyldighet kvarstår efter en skilsmässa, då ena parten är i särskilt behov av ekonomiskt stöd som en följd av det tidigare äktenskapet.

Att gå skilda vägar

Om man bestämmer sig för att gå skilda vägar ska man ansöka om skilsmässa (äktenskapsskillnad) vid den tingsrätt som parets kommun tillhör. Skäl för varför man vill skiljas behöver inte redovisas vid en sådan ansökan. I vissa fall måste dock skilsmässan föregås av en betänketid om 6 månader. En skilsmässa ska föregås av betänketid om båda makarna är överens om det, om endast den maken/makan vill skiljas, eller om någon av dem bor tillsammans med eget barn under 16 år och som står under dennes vårdnad. Ansökan om skilsmässa görs hos domstol och äktenskapet är upplöst när dom på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. En dom har vunnit laga kraft när överklagandetiden löpt ut och domen inte längre kan överklagas genom ett vanligt förfarande.

I vissa undantagsfall kan den ena maken efter skilsmässan vara skyldig att hjälpa den andra genom ett ekonomiskt stöd, ett s.k. underhållsbidrag. Så kan vara fallet om det föreligger ett samband mellan äktenskapet och den ekonomiska situationen ena maken befinner sig i som ger upphov till behovet av underhåll. Det kan röra sig om det inte helt ovanliga fallet att fördelningen av sysslorna i ett hushåll har gjorts så att makan stannat hemma för att ta hand om barn och hem och därför inte har någon inkomst från förvärvsarbete. Ett långvarigt äktenskap som tar slut kan därför lämna ena maken/makan både utanför arbetsmarknaden och utan insparade pensionspengar. Detta kan vara något som ger en rätt till underhållsbidrag från den andre maken/makan.

Och prinsen fick prinsessan och halva kungariket

Genom äktenskapet blir makarnas egendom giftorättsgods, om egendomen inte av särskild anledning är enskild egendom. Att egendomen är giftorättsgods innebär att egendomen vid en eventuell skilsmässa kommer att, efter avdrag för maken/makans skulder, läggas samman med den andre maken/makans giftorättsgods för att sedan delas lika makarna emellan. Detta görs genom en så kallad bodelning, och görs genom ett bodelningsavtal.

En bodelningen går till så att makarnas respektive andelar i boet räknas ut och läggs samman för att därefter hälftendelas. Sedan ska en lottläggning göras, varpå egendomen ska fördelas mellan parterna. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar. En make som på sin lott får egendom som i värde överstiger den makens berättigade andel, har rätt att istället för att lämna egendom till den andra maken betala motsvarande belopp i pengar.

En hälftendelning kommer alltså att göras av makarnas sammanlagda tillgångar. Detta kan för vissa par passa mindre bra av olika anledningar och man kan ha önskemål om att vid en eventuell skilsmässa hålla viss eller all sin egendom utanför hälftendelningen. Det kan bland annat vara för att skydda varandra om den ena maken/makan har ett riskfyllt företag eller liknande. Om en make är skuldsatt vid skilsmässan och all dennes egendom som utgör giftorättsgods utmäts kommer makens egendom vid bodelning värderas till noll. Makar övertar inte varandras lån vid en bodelning utan det lägsta värdet som kan tas med in i en bodelning är noll.

Däremot läggs denne makens nolla ihop med den andre makens egendom och delas på hälften varav vardera maken får varsin halva. Detsamma gäller om skulderna existerar vid tidpunkten för skilsmässan, men egendom inte ännu utmätts. Makens skulder ska då tas upp i bodelningen och dras av från värdet på dennes giftorättsgods (om skulden inte härrör från egendom som är enskild, då tas skulden inte upp i bodelningen). Den andre maken får därigenom indirekt sota för att den förste maken är skuldsatt, trots att den andre maken inte övertar den förste makens skulder.

Man kan motverka dessa typer av situationer genom att innan man gifter sig, såväl som under äktenskapet, bestämma att denna egendom ska anses som enskild egendom. Enskild egendom tas nämligen endast med i bodelningen om makarna är överens om detta, om ena maken inte vill det kommer den enskilda egendomen aldrig tas med i bodelningen. Egendom kan göras till enskild genom ett äktenskapsförord. Egendom kan också vara enskild till följd av uppställda villkor i samband med t.ex. en gåva eller arv ena maken/makan erhållit, däremot kan inte makar till varandra i ett gåvobrev föreskriva att en gåva ska vara enskild egendom utan detta måste göras genom äktenskapsförord.

Hos oss kan man enkelt skriva ett bodelningsavtal online, som tar med alla aspekter ovan.

Tills döden skiljer oss åt

När ens make går bort tar oftast de känslomässiga tankarna över de mer praktiska. Viktiga frågor om rätt till arv och fördelning av kvarlåtenskap aktualiseras dock och bortgången har flertalet rättsliga följder. Makarna kan ha såväl gemensamma som icke gemensamma barn vilkas rätt på olika sätt ska beaktas och den bortgångne kan även ha lämnat efter sig ett testamente som ska respekteras.

Senast tre månader efter dödsfallet ska en bouppteckning upprättas om man inte fått förlängd tidsfrist av Skatteverket. Här ska den bortgångnes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. På grund av reglerna som följer av ett äktenskaps ingående och regler om bodelning ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder värderas.

Har makarna egendom som inte ska ingå i bodelning på grund av att det rör sig om enskild egendom ska sådan egendom värderas och anges särskilt med angivande av skälet till att egendomen inte ska ingå, t.ex. ett äktenskapsförord eller en gåvoföreskrift från någon utomstående. Även ett eventuellt testamente ska upptas i bouppteckningen. Sedan ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken och görs på samma sätt som om makarna skulle ha skilt sig. Härmed tillgodoses den efterlevande maken/makans rätt till hälften av giftorättsgodset.

Är den bortgångne inte gift är det dennes barn, så kallade bröstarvingar, som närmast har rätt att ärva och här är adoptivbarn i alla avseenden jämställda med föräldrarnas biologiska barn. Finns inga barn eller är vissa barn i livet och vissa inte men däremot barnbarn eller barnbarnsbarn, träder dessa in i den/de bortgångnas ställe.

Barnen ska ärva lika stor del av kvarlåtenskapen enligt bestämmelserna i ärvdabalken. Deras arvslott är därför i regel lika stor som kvarlåtenskapen delat på antal barn den avlidne har. Om ett barn som inte är i livet i sin tur har två barn får dessa dela på sin förälders arvslott. Kvarlåtenskapen utgörs av den avlidnes andel i bodelningen plus eventuell enskild egendom. Finns inga barn är den avlidnes föräldrar närmast att ärva.

Är den bortgångne gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken och gemensamma barn ärver först efter dennes död. På så sätt behöver den efterlevande maken inte påverkas ekonomiskt.

Om den avlidne däremot lämnar efter sig barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, s.k. särkullbarn, omfattar inte den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen ett sådant barns arvslott. Ett sådant barn har rätt att få ut sitt arv på en gång.

Ett särkullbarn kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och behandlas då vid den efterlevande makens död som ett gemensamt barn till makarna. Gemensamma barn till makarna tar som ovan nämnts arv först efter den efterlevande maken/makans död.

Om ett testamente har upprättats av den bortgångne (testatorn) ska testatorns vilja respekteras. Ett testamente är ett uttryck för den bortgångnes sista vilja angående hur dennes efterlämnade ägodelar och egendom ska fördelas. Vid sidan av ett testamente är avtal mellan arvlåtaren och annan om annan fördelningen av kvarlåtenskapen än den ordning som gäller enligt lag ogiltig.

Genom ett skriva ett testamente kan man sätta arvsordningen i ärvdabalken ur spel. Testatorn kan exempelvis välja att ge mer åt en arvinge än en annan eller låta en eller flera personer utan arvsrätt få del av kvarlåtenskapen. Bröstarvingar till testatorn har alltid rätt att få ut sin så kallade laglott ur kvarlåtenskapen. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt arvsordningen i ärvdabalken tillkommer barnet. Arvslotten är, om det enbart finns ett barn, hela kvarlåtenskapen och 50 % av kvarlåtenskapen om det finns två barn o.s.v.

Ett barn måste påkalla jämkning i testamentet för att få ut sin laglott och detta måste göras inom sex månader från det att denne blivit delgiven testamentet. Vad gäller den efterlevande maken har denne/denna som säkerhet, om den bortgångne maken testamenterat bort all egendom, alltid rätt att tillsammans med vad denne erhåller vid bodelningen eller som utgör dennes enskilda egendom rätt att få egendom till så stort värde att det motsvarar fyra gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gäller vid dödsfallet. Basbeloppet varierar från år till år och påverkas av pengavärdet.

Trots att den efterlevande maken/makan ärver den först avlidne maken, kan den avlidne ändå ha valt att testamentera egendomen till den efterlevande maken. Skillnaden blir att egendom den efterlevande maken fått sig testamenterad erhåller maken/makan med full äganderätt och därmed med full rådighet över denna. Den efterlevande maken/makan kan i så fall i sin tur förfoga över egendomen genom ett testamente om han/hon så önskar. Finns inget testamente ärver maken/makan med fri förfoganderätt. Att ärva med fri förfoganderätt betyder att den efterlevande maken får spendera egendomen på önskat sätt men denne får inte testamentera bort arvet eller ge bort en alltför stor del av detta som gåva till någon annan, oavsett vem. Detta p.g.a. att egendomen som härrör från den först bortgångne skall fördelas bland dennes övriga arvingar efter den efterlevande makens död.

Särkullbarn (barn från tidigare förhållande) har rätt att få ut sin laglott vid den först bortgångnes död om denne testamenterat sin egendom till sin efterlevande make/maka. Särkullbarnet har vid den efterlevande makens död (om denne ärvt med friförfoganderätt) rätt att få ut resten av sin arvslott (med avdrag för laglotten) från den del av kvarlåtenskapen som härrör från sin förälder, alltså den först bortgångne.

Genom ett att skriva ett testamente kan den efterlevande istället få egendomen med full äganderätt, vilket bl.a. ger den efterlevande rätt att genom ett eget testamente bestämma hur egendomen efter dennes bortgång skall fördelas. Ärver den efterlevande maken med full äganderätt behöver denne inte ta hänsyn till senare arvingar och särkullbarn har inte heller någon rätt att få ut mer än sin laglott. Egendom som ärvts med full äganderätt får således testamenteras bort av den efterlevande maken och även ges bort som gåva om så önskas. Den som vill göra gällande rätt till arv måste göra det inom 10 år från dödsfallet.

Läs vår stora guide om äktenskapsförord

Skriv äktenskapsförord

Hos oss kan ni enkelt och tryggt skriva äktenskapsförord online eller tillsammans med en jurist via telefon, helt skräddarsytt efter just era förhållanden. Om ni väljer att skriva äktenskapsförordet online svarar ni på ett antal frågor, samma frågor som juristen skulle ställa till er vid ett möte. Utifrån dina svar skapas sedan ett skräddarsytt avtal som kan laddas ner direkt och som även sparas på Mina sidor. Istället för att gå till en juristbyrå som fakturerar per timma, skriver du avtalet till fast pris, när det passar dig.

Vill du veta vad som gäller för just dig? Gör vår kostnadsfria behovsanalys online och få en övergripande bild av din juridiska situation.