När någon avlider görs först en bouppteckning, där den avlidnes tillgångar och skulder räknas samman i en bouppteckning. Därefter upprättas arvskiftet, som är ett juridiskt dokument (arvskifteshandingen) som visar hur och vilka som ska få ärva av tillgångarna som finns i ett dödsbo. Arvskiftet är nödvändigt för att arvingarna ska få ut sitt arv. Arvskiftet fungerar även som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna.
Arvskifte görs endast om den avlidne har flera arvingar. I annat fall, t.ex. om den avlidne efterlämnar en make, ärver denne hela arvet (förutsett att testamente saknas). Det räcker då med en registrerad bouppteckning. Finns testamente, måste detta vinna laga kraft (godkännas av alla arvingar) innan arvskiftet genomförs.
Innan arvskifte kan göras, måste bouppteckningen (där den avlidnes tillgångar och skulder redovisas) vara registrerad hos Skatteverket. Arvskiftet kan skjutas upp om arvingarna t.ex. är överens om att en fastighet i dödsboets namn ska säljas för att sedan dela upp pengarna. I detta fall kan arvskiftet göras först när fastigheten är såld.
I samband med arvskifte kan även bodelning göras, men det finns undantag. Om den avlidne var gift och hade särkullbarn, kan den efterlevande maken begära att bodelning inte görs, om det innebär att denne måste dela med sig av sitt giftorättsgods till den avlidnes särkullbarn. Om detta inte begärs gäller huvudregeln, d.v.s. att giftorättsgodset hälftendelas. Den avlidnes halva ärvs då av dennes särkullbarn.
Arvskiftet är det tredje och sista steget i en dödsboutveckling: de föregående stegen är bouppteckning som följs av dödsboförvaltning som rör det praktiska kring den avlidnes tillgångar, som att t.ex. betala räkningar.
Ett arvskifte bygger på att dödsbodelägare är överens om hur arvet ska fördelas. Då kan detta lösas genom att domstol utser en skiftesman, som i sin tur kan göra ett tvångsskifte, d.v.d. bestämmer hur arvskiftet ska göras. Skiftesmannen betalas av dödsboet.
Det går även att göras ett partiellt arvskifte. Det betyder att dödsbodelägarna beslutat att viss egendom inte fördelas mellan dem, utan istället kvarstår i dödsboet.
Få hjälp med arvskiftet
1. När ni ska fördela tillgångarna i dödsboet och har en registrerad bouppteckning kan ni boka ett möte med en av våra jurister via telefon eller videosamtal. Under första mötet ställer vi frågor för att få den information vi behöver om dödsboet; hur många arvingar ni är, vilken familjerelation ni har mm. Det går bra att ha mötet med endast en av arvtagarna, men ni kan även vara flera som deltar.
2. Därefter får vi en kopia av bouppteckningen från er, alternativt begär vi ut den från Skatteverket. Om det finns ett testamente eller gåvobrev med villkor om förskott på arv från den avlidna går vi även igenom dessa handlingar. När vi sett över handlingarna och fått en klar bild över dödsboet hålls ett andra möte.
3. Vi upprättar därefter arvskifteshandlingen. Om ni har ändrat er gällande något, eller vill göra en justering, så ingår en ändring inom 30 dagar i priset. När ni är nöjda med arvskiftet signerar ni och handlingen är då juridiskt bindande. Då har ni möjlighet att föra över pengar från bankkonton, ansöka om lagfart mm.
