Den 10 december är det återigen dags för festligheter och prisutdelning när den årliga Nobelfesten går av stapeln. Men visste du att till grund för festligheterna ligger ett helt vanligt testamente?
Ja, kanske inte ett helt vanligt testamente. I alla fall, innan Alfred Nobel gick bort upprättade han just ett testamente för att fördela sina tillgångar. I testamentet specificerade han vilka tillgångar som skulle fördelas till släktingar, vänner och personer som jobbade nära honom. Men det fanns en del i testamentet, som vissa av Alfreds släktingar försökte sätta sig emot, som skulle göra Alfred Nobel till ett känt namn världen över.
I testamentet lade Alfred till en önskan om att det efter hans död skulle upprättas en stiftelse, med den del av hans egendom som återstod, som årligen skulle dela ut medel till forskare vars upptäckter ”gjort menskligheten den största nytta” inom fem områden; fysik, kemi, medicin, litteratur och fred.
En sån önskan i ett testamente kallas för ändamålsbestämmelse. Speciellt för ändamålsbestämmelser är att egendom som är kopplad till ändamålsbestämmelsen endast blir testamentstagarens om hen upprätthåller ändamålsbestämmelsen.
I Alfred Nobels fall innebär det att prispengarna endast ska delas ut om stiftelsen delar ut dem till personer eller organisationer som bidragit med störst nytta till mänskligheten. Bedömningen ”gjort menskligheten den största nytta” kan dock i vissa fall var svårbedömt och det finns fall där nobelstiftelsen tagit beslut som i efterhand har ifrågasatts. Som när nobelpriset i medicin 1948 delades ut för upptäckten av DDT eller 1949, då Egon Moniz fick nobelpriset för lobotomi. Fredspriset delades ut 2009 till Barack Obama trots att USA vid tiden deltog i två krig, i Irak och Afghanistan. Det kan, med andra ord, vara svårt som testator att säkerställa att en ändamålsbestämmelse följs fullt ut.
Vi kan bara spekulera i om Alfred fick juridisk rådgivning när han upprättade sitt testamentet och om han då upplystes om riskerna med ändamålsbestämmelser, det vill säga att det kan vara svårt att ens sista vilja i ett testamente verkligen följs fullt ut och på det sätt som man själv har tänkt.
Genom att ta hjälp av en jurist hos Lexly för att upprätta ett testamente undviker du den risken. Våra jurister vägleder dig och säkerställer att dina önskemål är rimliga och kan uppfyllas fullt ut.
Och en sak till. Sist i sitt testamente skrev Alfred ”Slutligen anordnar jag såsom varande min uttryckliga önskan och vilja att efter min död pulsådrorna uppskäras och att sedan detta skett och tydliga dödstecken af Kompetenta läkare intygats liket förbrännas i såkallad crematorieugn.”
Det är såklart upp till var och en vad man vill inkludera i sitt testamente men idag är det högst ovanligt att skriva om sin kropp i ett testamente. Även om man givetvis får ange hur man önskar att kroppen ska hanteras kan det krävas ytterligare avtal om man till exempel har en önskan om att ens kropp ska doneras till forskning. Andra önskemål som till exempel hur man ska begravas kan skrivas ner på ett separat dokument. Ett tips är att förvara ett sådant dokument i en dokumentförvaringstjänst, så att det kommer fram till dödsboet den dag man avlidit.
Martina Ternheim, jurist på Lexly
Skriv testamente
Hos oss skriver du enkelt ditt testamente online eller tillsammans med en av våra jurister via telefon- eller videomöte. Om du väljer att skriva avtalet online svarar du på ett antal frågor, samma frågor som juristen skulle ställa till dig vid ett möte. Utifrån dina svar skapas sedan ett skräddarsytt avtal som kan laddas ner direkt och som även sparas på Mina sidor.
