Arvingar – vem ärver utan ett testamente

Arvingar – vem ärver utan ett testamente

Hur fungerar arvsklasserna, vem ärver om det inte finns testamente och vad händer om det finns ett testamente?

När en ogift person dör är det de närmaste släktingarna som ärver. Arvingarna delas in i tre arvsklasser som följer varandra i en turordning. Om det finns en arvinge i klass ett så tillfaller arvet denne men om det saknas en arvinge i klass ett så går arvet vidare till nästa klass.

Arvingarna är uppdelade i arvsklasser

Arvingarna delas upp i tre arvsklasser beroende på hur nära den avlidne man är enligt följande.

1. Arvingar i första arvsklassen

Arvingarna i klass ett är de så kallade bröstarvingarna. Bröstarvingar är barn och barnbarn.

2. Arvingar i andra arvsklassen

När det inte finns bröstarvingar, det vill säga arvingar i första arvsklassen, går arvet till den avlidnes föräldrar och därefter till syskon och sedan till syskonens barn.

3. Arvingar i tredje arvsklassen

Om det saknas arvingar i andra arvsklassen ärver den avlidnes far- och morföräldrar och i förlängningen deras barn – den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar.
Kusiner ärver aldrig enligt lag.

Vad gäller om man är gift?

Om den avlidna var gift går arvet till den efterlevande maken eller makan, om det inte finns några särkullbarn. Detta gäller all den avlidnas egendom, även enskild egendom. Om paret ligger i skilsmässa har den efterlevande maken eller makan ingen arvsrätt.

Vad innebär istadarätt

Istadarätt innebär att om en arvinge i första eller andra arvsklassen inte lever går arvet till dennes efterkommande, barn och barnbarn. Detta kallas istadarätt.

Gemensamma barn

I det fall man är gift när man avlider ärver den efterlevande maken eller makan i första hand. Har de gemensamma barn får dessa vänta på sitt arv tills den andre föräldern också avlidit.

Kan ett ofött barn ärva?

En arvinge måste leva för att få ta del av arvet. Ett undantag är ett foster, om det föds vid liv.

Rätt till efterarv om den avlidna var gift

Efterarv, eller efterarvsrätt, innebär att arvingarna inte får ut något arv direkt. Arvet går till den efterlevande makan eller maken. De avlidnes andra arvingar får vänta till dess att den efterlevande maken eller makan också har avlidit. Detta kan påverka en bouppteckning.
När det finns efterarvingar till den avlidna ärver den efterlevande maken eller makan egendomen endast med fri förfoganderätt

De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är makarnas gemensamma barn eller barnbarn samt den avlidnes föräldrar, syskon och deras barn, eller barnbarn. Däremot har inte far- och morföräldrar och deras barn rätt till efterarv enligt lag.

Vad händer om det finns särkullbarn?

Särkullbarn är barn från ett tidigare förhållande. Om den avlidne har ett eller flera särkullbarn har de alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarnen kan dock välja att avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken eller makan. I det fallet får särkullbarnet, precis som de gemensamma barnen, ut sitt arv efter föräldern när den efterlevande makens eller makans går bort, vilket kallas efterarv.

Vad är en laglott

Laglotten är det en bröstarvinge alltid har rätt att få ut. De är hälften av vad han eller hon skulle ha ärvt enligt lagen, hälften av den så kallade arvslotten. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott och den rätten går inte att testamentera bort. Om den avlidne ändå har försökt testamentera bort laglotten måste bröstarvingarna begära jämkning av testamentet vilket sker genom att väcka talan mot testamentstagaren i tingsrätten. Detta måste ske inom sex månader från de fick ta del av testamentet.

Särkullbarn har nästan alltid rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns död. Ett undantag finns gällande basbeloppsregeln. 

Vad gäller för halvsyskon?

Det spelar ingen roll om det är halvsyskon och helsyskon när det gäller den lott som skulle ha tillfallit deras gemensamma förälder. Halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden. Finns det ett helsyskon och det halvsyskon till den avlidne, men inga andra arvingar, så ärver helsyskonet 75 procent och halvsyskonet 25 procent. Halvsyskonen får hälften av den del av arvet som skulle ha tillfallit dess förälder om han eller hon levde medan helsyskonet får hälften av den gemensamma förälderns andel och hela den del som skulle tillfallit hans eller hennes förälder.

Basbeloppsregeln ger ett skydd för efterlevande maka eller make

Om den avlidna har upprättat ett testamente som säger att arvet ska gå till någon annan än maken eller makan, eller i de fall den avlidna hade särkullbarn finns det ett skydd för den efterlevande maken eller makan. Det kallas basbeloppsregeln och innebär en rätt för den efterlevande att få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp räknat vid dagen för dödsfallet.

Om eventuella särkullbarns arvsrätt hindrar efterlevande make eller maka att få delen enligt basbeloppsregeln blir särkullbarnets rätt till arv uppskjuten och då blir även särkullbarnet en efterarvinge så som gemensamma barn.

Basbeloppsregeln går före testamente och kan alltså göra testamentet verkningslöst.
Finns det inte något värde som motsvarar fyra prisbasbelopp får den efterlevande maken eller makan det värde som finns.

Sambo ärver varandra inte enligt lag

En efterlevande sambo har ingen arvsrätt. Däremot finns en skyddsregel till förmån för en efterlevande sambo. Den innebär att den efterlevande sambon ska få så mycket av samboegendomen att det motsvarar två prisbasbelopp. Man tar inte hänsyn till sambons övriga egendom. För att få detta prisbasbelopp krävs att en bodelning sker på begäran av den efterlevande sambon.

Fel bevittnande kan göra testamentet ogiltigt

Testamentet ska bevittnas av två vittnen som är närvarande samtidigt som ser att den som skriver testamentet själv skriver på detta och kan avgöra att personen är vid sina sinnens fulla bruk och alltså i stånd att förstå vad testamentet innebär. Vittnena behöver inte veta vad testamentet innehåller.

Vittnena måste vara över 15 år och inte släkt eller partner med den som skriver testamentet. De får inte ens vara svärföräldrar, styvbarn eller partner till en släkting. De får inte nämnas i testamentet eller få del av arvet. De får inte heller vara närstående till någon som ärver. Vittnena måste även själva vara psykiskt friska. Välj gärna till exempel en granne eller arbetskamrat.

Ett testamente som inte är bevittnat på rätt sätt kan ändå godkännas om de andra som är arvingar enligt lag väljer att följa den avlidnes vilja.

Relaterade artiklar

9990 kr

Frånpris

Läs mer

Bouppteckning

Hos oss kan du enkelt och tryggt upprätta en bouppteckning via telefon eller videomöte.