Olika typer av servitut
Det finns två typer av servitut: avtalsservitut och officialservitut. Båda ger rättighet att nyttja vissa delar av annan fastighet. Ett avtalsservitut skrivs mellan två fastighetsägare och kan t.ex. innebära att den ena fastighetsägaren får använda en del av den andra fastighetsägarens tomt för att anlägga en infart till sin fastighet. Beslut om officialservitut tas av Lantmäteriet via en förrättning efter ansökan. T.ex. kan en fastighetsägare ansöka om att få nyttja annan fastighets avlopp tills dess sökanden byggt eget avlopp.
Giltighet
Vill man vara säker på att avtalsservitutet gäller även framtida fastighetsägare bör det registreras i fastighetsregistret. En skriftlig ansökan kan göras på Lantmäteriets hemsida. Väljer du istället att förvara det hemma, kommer servitutet endast att gälla för en ny fastighetsägare om säljaren upplyser köparen om servitutet. Officialservitutet har en starkare ställning eftersom det är förrättat av en myndighet. Giltigheten kan gälla för alltid eller tidsbegränsas (t.ex. om en fastighet behöver nyttja annan fastighets väg tills dess ny väg byggts).
Ansöka om servitut
Det vanligaste är att Lantmäteriet prövar om ett servitut ska upprättas eller upphävas genom en så kallas lantmäteriförrättning. Vid en sådan prövning sker en avvägning mellan den sökandes behov av servitutet och den drabbades skada som orsakas av servitutet. Bildas servitutet trots att det orsakar skada för den drabbade, har den belastade fastigheten rätt till ersättning.
Nyttjanderätt
Nyttjanderätt innebär att en person får rätt att använda en viss del av någon annans fastighet under särskilda begränsningar. Bindningstiden för nyttjanderätt är begränsad och gäller i högst 25 år om fastighetens närområde är detaljplanerat. I övriga fall högst 50 år.
Ansöka om nyttjanderätt
Ett nyttjanderättsavtal ska skrivas in i fastighetsregistret, och ska skickas in till Lantmäteriet. Läs mer här på Lantmäteriets hemsida.
Kontakta jurist
Boka tid med någon av våra jurister för att få hjälp med servitut.