De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas arbetsrätt. Lagen kan i vissa fall kompletteras eller ersättas med kollektivavtal. Här förklarar vi i korthet en del av vad som ingår i arbetsrätten.
Arbetsmiljön ska vara bra
Arbetsmiljölagen ska förebygga att människor blir sjuka eller skadade. Arbetsgivaren är enligt arbetsrätten skyldig att skapa bra arbetsmiljö, det kan gälla allt från buller och farliga ämnen till ensamarbete.
Arbetstiderna ska regleras
Inom arbetsrätten reglerar Arbetstidslagen hur mycket du får jobba per dygn, per vecka och hur mycket övertid du får jobba per år. Raster, nattvila och jour är också reglerat i denna lag.
Ordinarie arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan. Sedan finns det mertid, övertid och jourtid som reglera på olika sätt.
Vid särskilda behov har arbetsgivaren rätt att begära att du jobbar övertid, då gäller högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar på en kalendermånad. Dock gäller här att det inte blir mer än 200 timmar per kalenderår. Det finns även nödfallsövertid
Som gäller vid till exempel en natur- eller olyckshändelse.
Ändringar gällande ordinarie arbetstid och jourtid ska meddelas minst två veckor i förväg. Men det finns undantag om verksamhetens art eller händelser inte kunnat förutses.
Den sammanhängande ledigheten ska vara elva timmar per dygn (dygnsvila). Även här finns undantag som kan göras tillfälligt om något händer som inte kunde förutses av arbetsgivaren, men då ska kompledighet ges.
Diskriminering är inte tillåtet
Diskrimineringslagen ingår i arbetsrätten, och innebär att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter. Diskriminering brukar beskrivas som orättvis behandling där någon gör åtskillnad mellan människor. I lagens mening innebär det inte alltid diskriminering.
Det finns sju diskrimineringsgrunder, och de är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.
Föräldraledighet är en rättighet
Föräldraledighet regleras i arbetsrätten via Föräldraledighetslagen. En av delarna som tas upp beskriver att det är förbjudet att missgynna den som är föräldraledig. Det innebär till exempel att arbetsgivaren inte får förändra arbetsuppgifter eller säga upp någon som är föräldraledig utan förhandling och sakliga skäl. Föräldraledigheten ska anmälas till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början.
Vad gäller vid uppsägning och avsked
Lagen om anställningsskydd (LAS) är en del av arbetsrätten, och ger skydd åt arbetstagare som riskerar att bli uppsagda eller avskedade. Uppsägningstid och turordningsregler regleras här. För att säga upp någon krävs sakliga skäl vilket kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. Arbetsbrist kan vara om arbetet har förändrats och tjänsten inte finns kvar, eller om det går dåligt för företaget. Personliga skäl handlar ofta om att den anställde har misskött jobbet eller uppträtt olämpligt till exempel med hot, arbetsvägran, stöld eller olovlig frånvaro.
Medbestämmande
I arbetsrätten ingår även Lagen om medbestämmande i arbetslivet, mer känd som MBL. Den innehåller regler om rätt att bilda fackföreningar, strejka och förhandla. Den beskriver inflytande på arbetsplatsen.
Semester är en rättighet
Semester regleras via arbetsrätten (Semesterlagen) och ger den anställde rätt till 25 dagars semester per år, och rätt till betald semester om man tjänat ihop den. Du har rätt att ta ut fyra veckor av din semester i en sammanhängande period under juni, juli och augusti.
Tjänstledig för studier
Studieledighetslagen är en del av arbetsrätten, och ger dig rätt att vara tjänstledig för att studera. Utbildningen behöver inte ha något med ditt yrke eller arbetsuppgifter att göra. Arbetsgivaren har emellertid rätt att skjuta upp din ledighet om det ställer till problem att du behöver vara ledig.
Har du fler frågor om arbetsrätt? Besök vår omfattande guide för svar!
