Vad är arbetsrätt? Arbetsrätt handlar om de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lagen kan i vissa fall kompletteras eller ersättas med kollektivavtal. Arbetsrätten består av flera civilrättsliga lagar. Här förklarar vi i korthet en del av vad som ingår i arbetsrätten och besvarar vanliga frågor.
Här kan du läsa mer om lagarna som ingår i arbetsrätten.
Är du gravid har du rätt att vara föräldraledig när det är 60 dagar kvar till din beräknade förlossning. Du har även rätt att vara föräldraledig för att besöka mödravården när det är 60 dagar kvar till den beräknade förlossningen och framåt. Här hittar du mer information om graviditet och föräldraledighet.
Du kan inte bli uppsagd på grund av att du är gravid eller föräldraledig. Du kan dock bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller på saklig grund enligt samma regler i arbetsrätten som andra anställda.
Du har inte mer skydd än andra. Det finns dock en skillnad - vilken är att som föräldraledig börjar din uppsägning räknas när din föräldraledighet är slut, det vill säga det datum du angivit att du skulle ha återgått i tjänst. Läs mer om vad som gäller när du är gravid.
När du kommer tillbaka efter din föräldraledighet har du rätt till samma eller likvärdig tjänst. Du kan inte få sänkt lön, sämre villkor eller sämre tjänst på grund av att du varit föräldraledig.
Du har enligt arbetsrätten lojalitetsplikt mot din arbetsgivare vilket innebär att du inte får prata illa om företaget du arbetar på - varken på sociala medier eller på middag med goda vänner.
Risken är att du kan bli uppsagd eller i allvarliga fall avskedad.
Om du startar ett eget bolag och försöker ta med dig kunder räknas också som illojalitet. Arbetsgivaren har rätt att kontrollera dator och mobiltelefoner som är kopplade till din tjänst om det finns misstanke om att du varit illojal.
Om arbetsgivaren bryter mot ett anställningsavtal - till exempel om företaget säger upp en anställd utan saklig grund - kan det resultera i en stämning och skadestånd enligt arbetsrätten.
40 timmar i veckan är maximal arbetstid. Utöver det kan man arbeta mertid, övertid och jourtid som regleras på olika sätt.
Arbetsgivaren har vid särskilda skäl rätt att begära att du jobbar övertid, då gäller högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar på en kalendermånad. Dock gäller här att det inte blir mer än 200 timmar per kalenderår. Det finns även nödfallsövertid.
Läs mer om arbetstidslagen här.
Arbetsrätten ger arbetstagare rätt att vara tjänstledig för att studera. Studieledighetslagen reglerar detta. Utbildningen behöver inte ha något med ditt yrke eller dina arbetsuppgifter att göra.
Dock har arbetsgivaren rätt att skjuta upp ledigheten om det anses vara ett problem för arbetet, så det är bra att ansöka i god tid.
Enligt arbetsrätten är det förbjudet att missgynna den som är föräldraledig. Arbetsgivaren får till exempel inte förändra arbetsuppgifter eller säga upp någon som är föräldraledig utan förhandling och sakliga skäl.
Föräldraledigheten ska anmälas till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Mer information hittar du här.
Om har har frågor kring arbetsrätt är du välkommen att kontakta någon av våra jurister för rådgivning.
Raster regleras i Arbetstidslagen, och i den står att en arbetstagare har rätt till rast efter att ha arbetat fem timmar i följd. Det står inget i lagen om hur lång rasten ska vara, men enligt Arbetsmiljöverket bör den vara minst 30 minuter lång. Mer information om arbetstider hittar du här.
Arbetsgivaren har s.k. arbetsledningsrätt. Det innebär att en arbetsgivare har rätt att ändra en anställds arbetsuppgifter. Tre kriterier måste dock vara uppfyllda: att de nya arbetsuppgifterna utförs för den nuvarande arbetsgivaren, att de är en del av grundverksamheten samt att den anställde har den kompetens som krävs för de nya uppgifterna. Vill du veta mer? Här finns mer information!
Ja, diskrimineringslagen ingår i arbetsrätten. Lagen innebär att en arbetsgivare ska se till att ingen som är anställd, praktiserar, är inhyrd eller söker jobb diskrimineras.
Det finns sju olika diskrimineringsgrunder:
Det finns sex olika former av diskriminering:
En uppsägning måste ha saklig grund för att vara giltig. Det finns två sakliga grunder för uppsägning: arbetsbrist och personliga skäl. Arbetsbrist har inget med den anställde personligen att göra - uppsägning kan t.ex. bero på minskad omsättning eller verksamhetsförändringar. Personliga skäl grundar sig i att den anställde inte utför det arbete den är anställd att göra. Exempel på det är arbetsvägran, hot och olovlig frånvaro.
En erinran kan jämföras med en tillsägelse, det föranleder inte någon disciplinär åtgärd. En arbetstagare kan t.ex få en erinran om denne inte följer det som överenskommits i anställningsavtalet. En varning är starkare, den måste ha stöd i lagen och kan ligga till grund för uppsägning om arbetstagaren inte förändrar det som varningen gäller.
Arbetstagare kan bli utköpta av en arbetsgivare om det inte finns lagligt stöd för en uppsägning i arbetsrätten. Ett utköp är alltid en helt frivillig överenskommelse.
Turordningsreglerna är en del av LAS, Lagen om anställningsskydd, och kan ses som ett skydd för uppsägning vid arbetsbrist. Enligt arbetsrätten får en sådan uppsägning inte ha något med arbetstagaren att göra rent personligt. Därför ska en arbetsgivare vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist följa principen "sist in först ut". Det finns dock undantag från turordningsreglerna, bl.a. får ett företag med högst tio anställda undanta två av dessa från turordningen.
Semesterlagen reglerar semestern för arbetstagare. I den ges alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår, vara fyra av dessa ska vara sammanhängande under perioden juni-augusti.
Alla arbetsgivare och arbetstagare omfattas av arbetsrätten. Det finns dock vissa undantag vad gäller VD och chefer i företagsledande ställning.
Alla arbetsrättsliga lagar ska följas oavsett om det finns kollektivavtal eller ej. Däremot kan arbetsrätten ibland kompletteras med eller till delar ersättas av kollektivavtal.
Som chef i företagsledande ställning och VD omfattas man av alla arbetsrättsliga lagar förutom LAS (Lagen om anställningsskydd).
Pensionsåldern i Sverige är 67 år, det går att arbeta även om den åldern uppnåtts. Däremot blir anställningsskyddet något begränsat, t.ex. undantas de som fyllt 67 år från turordningsregeln och förlorar företrädesrätten till anställning.
Brott mot arbetsrätten kan t.ex. innebära att en anställd bryter mot lojalitetsplikten, vilket kan leda till avsked eller uppsägning. En arbetsgivare som bryter mot någon del av arbetsrätten kan t.ex. bli skadeståndsskyldig.
En arbetsgivare kan enligt arbetsrätten tillfälligt avstänga en arbetstagare från jobbet. Några anledningar kan t.ex. vara att arbetstagaren inte följer säkerhetsföreskrifterna eller är drogpåverkad.
En anställning kan enligt arbetsrätten avslutas på två sätt: avsked eller uppsägning. Avsked innebär att arbetstagaren omedelbart måste lämna sin arbetsplats och denne förlorar även rätten till lön. Vid en uppsägning får arbetstagaren en uppsägningstid med bibehållen lön och bibehållna anställningsvillkor.
Nej, det finns ingen lag som reglerar lön. Parterna kan komma överens om vilken lön som helst.
Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, men det är svårt att bevisa vad som överenskommits. Sträva alltid efter att få lön och andra anställningsvillkor i skriftlig form!
Arbetsgivaren har rätt att omplacera arbetstagare under vissa villkor. En arbetstagare kan inte omplaceras till en tjänst denne inte har kvalifikationer för eller inte ligger inom dennes arbetsskyldighet (framgår av kollektivavtal eller anställningsavtal).
Ja, en provanställning regleras i arbetsrätten, närmare bestämt i LAS (Lagen om anställningsskydd). En provanställning får t.ex. inte vara längre än sex månader, den övergår automatiskt till en tillsvidareanställning om den inte avbryts. Både arbetsgivaren och den provanställde kan avbryta provanställningen.
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar regleras i arbetsrätten, bl.a. via AML (Arbetsmiljölagen). Ansvaret går i korthet ut på att arbetsgivaren ska agera så att en arbetstagare som är skadad eller har någon sjukdom ska kunna behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga.
Här kan du läsa mer om sjukskrivning.
Som timanställd blir du anställd vid varje tillfälle du jobbar. Du kan tacka ja eller nej till erbjudna arbetspass. Timanställning är ingen anställningsform, utan en löneform. När du arbetar har du rätt till raster, en säker arbetsmiljö m.m. som andra arbetstagare på arbetsplatsen.
När ett företag får en ny ägare (s.k. verksamhetsövergång) följer anställningsavtalen med automatiskt enligt reglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS). Du får alltså ha kvar ditt jobb.
Behöver du få rådgivning och medlingshjälp gällande tvister i arbetslivet? Läs mer här
