Oavsett vilken rubrik som satts på avtalet är det avsikten bakom avtalet och det verkliga syftet bakom avtalet som avgör. Finns det en gåvoavsikt ska det anses vara en gåva. Finns ingen gåvoavsikt ska det anses vara fråga om ett köp. En gåva kännetecknas av att övergången är frivillig och att det finns en gåvoavsikt. Är tanken att betalning ska utgå är det inte fråga om en gåvoavsikt.
En gåva räknas inte som en avyttring och gåvogivaren ska inte beskattas för gåvan. Istället inträder gåvotagaren i gåvogivarens skattemässiga situation i enlighet med kontinuitetsprincipen, vilket innebär att gåvotagaren övertar det skattemässiga anskaffningsvärde gåvogivaren hade till gåvan.
Andra har även sökt på
- Vilka andra åtgärder kan krävas i samband med köpet?
- Vad är en felaktig vara?
- Vad kan köparen göra vid fel på varan?
- Har köparen rätt till skadestånd?
- Avtalet säger att varan är i ”befintligt skick”, vad innebär det?
- Kan avtalet säga att köparen inte får kräva någonting av säljaren?
- Är jag bunden till köp?
- Om det är fel på varan, kan jag då ångra mig?
- När bör man upprätta ett köpeavtal?
- Ska jag använda mig av ett gåvobrev eller ett köpekontrakt?
- Finns några krav på köpeavtalets form och innehåll?
- Kan jag reglera leveransen i köpekontraktet?
- Vad innebär en garanti från säljaren?
- Vad betyder dröjsmål?
- Vad innebär det att friskriva sig?
- Vad gäller enligt köplagen när varan är felaktig?
- Vad innebär ett återtagandeförbehåll?
- Vad innebär riskens övergång i ett köpekontrakt?
- När kan man kräva skadestånd om någon bryter mot avtalet?
- Vilka påföljder kan göras gällande vid kontraktsbrott och när?
- Vilken skyldighet har köparen att undersöka varan enligt köplagen?