Hur vet man vem som ärver någon?

Den lagstadgade turordningen i vilken arvingar ärver en avlidens egendom framgår av ärvdabalken och kallas arvsordning. Arvingar delas in i tre olika klasser. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska i första hand få sin arvslott, och minst sin laglott. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass.

Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne. Om den ena föräldern är avliden ärver eventuella syskon hans eller hennes del. Finns det arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne. Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen går vid kusiner som inte har någon arvsrätt. Finns ingen arvsberättigad eller ett testamente som säger annat går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar går till välgörenhet.

I samtliga arvsklasser går man i rakt nedstigande led. Om till exempel en bröstarvinge inte i livet men däremot dennes två barn tar dessa två sin förälders plats som bröstarvinge och delar på förälderns arvslott.

Är ni gifta och inte har några särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, går arvet till efterlevande make i första hand.

Gå tillbaka