Vad gäller utan ett testamente?

Genom att upprätta ett testamente kan man sätta den arvsordning som gäller enligt lag, helt eller delvis, ur spel. Enligt huvudregeln i lag delas arvingar in i olika klasser. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Bröstarvingar ska få sin arvslott, och minst sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten vilket är det arv bröstarvingen har rätt till enligt lag.

Är man gift och endast har gemensamma barn med sin partner ärver efterlevande make kvarlåtenskapen. Likaså ärver efterlevande make om man är gift och inte har några barn. Har man särkullbarn (barn från tidigare förhållande) får de ut sitt arv direkt vid en förälders bortgång.

Finns det inga bröstarvingar och ingen make går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda. Finns det alltså arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne.

Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen går vid kusiner som inte har någon arvsrätt. Finns ingen arvsberättigad eller ett testamente som säger annat går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar går till välgörenhet.

I samtliga arvsklasser går man i rakt nedåtstigande led. Exempel: är en bröstarvinge inte i livet men däremot dennes två barn tar dessa två sin förälders plats som bröstarvinge och delar på den arvslotten.