Allt om testamente

Har du koll på vem som ärver dig? Eller vad som krävs för att ett testamente ska vara giltigt? Här informerar vi om allt du behöver veta om testamente och arv.

Varför ska man skriva testamente? Juristen tipsar!

Här förklarar vår jurist Helena Koos vem som egentligen bör skriva testamente och vad som gäller utan. 

Vad är ett testamente?

Genom att skriva testamente kan du bestämma vem eller vilka som ska ärva dig. Utan testamente fördelas ditt arv enligt arvsordningen.

Arvsreglerna för sambor

Enligt lag ärver sambor aldrig varandra. Det spelar ingen roll hur länge ni varit tillsammans eller att ni har gemensamma barn. I lagens mening är det i princip ingen skillnad på att vara ensamstående eller sambo när det gäller arv. Om du vill att din sambo ska ärva dig behöver du skriva testamente.

Läs mer om arvsreglerna för dig som sambo

Arvsreglerna för gifta

Gifta par ärver i många fall varandra eftersom efterlevande make eller maka ärver före gemensamma barn. Undantaget är när det finns särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta tills den andra föräldern går bort, vilket kan komplicera många situationer. Om barnen är minderåriga måste till exempel den efterlevande partnern köpa den avlidnes del i den gemensamt införskaffade bostaden av barnen.

Vi rekommenderar alla par som har särkullbarn att skriva testamente - det skapar förutsägbarhet och gör att saker och ting blir så som ni tänkt er. För att fullt ut trygga både din partner och dina barn, behöver testamentet ofta kompletteras med en livförsäkring. Med en livförsäkring som ett komplement till ditt testamente kan du säkerställa att din partner har råd att bo kvar i ert gemensamma hem, samtidigt som dina barn får ut det arv de har rätt till enligt lag.

Läs mer om arvsreglerna för dig som gift

Detta gäller för ensamstående

Om du är ensamstående ärver i första hand dina barn. Har du inga barn eller barnbarn ärver dina föräldrar. Finns inte de kvar i livet går arvsordningen vidare till syskon och syskonbarn. Har man inga närmare släktingar än kusiner och inget testamente är skrivet går arvet till Allmänna arvsfonden.

Om du har barn men vill att någon mer ska få del av ditt arv behöver du skriva testamente, eftersom barnet har rätt till en viss del av ditt arv kan du dock inte testamentera bort allt till någon annan. Har du inga barn kan du i ett testamente helt bestämma hur ditt arv ska fördelas mellan exempelvis dina föräldrar, syskon eller någon annan som står dig nära.

Läs mer om arvsordningen

Vad är laglott?

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.
Särkullbarnet kan däremot välja att avstå från laglotten till förmån för den efterlevande maken eller makan. Om detta görs har barnet i regel rätt att kräva ut sitt arv när också den efterlevande partnern har gått bort.

 

Att begära laglotten

Har den avlidne skrivit ett testamente där så pass mycket egendom testamenterats bort så att laglotten kränks, kan barnet i fråga ändå kräva ut sin laglott.

Om ett särkullbarn exempelvis inte gör något åt testamentet riskerar han eller hon att bli arvlös, och då många faktiskt saknar kunskap om vad som gäller är det lätt att missa. När en förälder avlider har barnet sex månader på sig att kräva ut laglotten från det att hon eller han tagit del av testamentet. Om man inte agerar kommer viljan i testamentet att verkställas oavsett om den kränker laglottsregeln eller inte.

Läs mer om särkullbarn och arv

Vad är efterarv?

Efterarv kallas det arv som finns kvar efter dig när din partner i sin tur går bort. Efterarv uppstår endast om du väljer att testamentera till din partner med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du kan bestämma vem som ska ärva din egendom när din partner går bort. Om din partner får ärva dig med fri förfoganderätt kan du alltså bestämma att dina barn ska få arvet efter dig när även din partner går bort.

Är ni gifta och har gemensamma barn ärver ni varandra med fri förfoganderätt enligt lag om inget annat står skrivet i ert testamente. Motsatsen är att ärva med full äganderätt. Att testamentera med full äganderätt innebär att du inte kan bestämma vem som ska ärva din egendom efter att din partner har gått bort. Arvet kommer istället gå till din partners arvingar.

Kan man göra sina barn arvlösa med ett testamente?

Barn (bröstarvingar) har alltid rätt att kräva ut sin laglott, vilket i regel utgör hälften av ditt arv. Du kan skriva en önskan i ditt testamente att barnen ska avstå från att kräva ut laglotten vid din bortgång för att skydda exempelvis en efterlevande partner. För att tydligare visa din önskan kan du bestämma att rätten till efterarv försvinner om ett barn går emot din önskan och ändå kräver ut sin laglott vid din bortgång. Då får barnet endast laglotten och inget mer.

Många kunder som vi pratar med vill dock att partnern ska ha möjlighet att bo kvar samtidigt som barnet direkt får ut det arv han eller hon har rätt till. Då behöver testamentet ofta kompletteras med en livförsäkring.

Kan man ärva skulder?

Nej, arvingarna blir aldrig skyldiga att betala skulder som inte täcks av den avlidnes tillgångar. Är skulderna större än tillgångarna ärver arvingarna ingenting efter den avlidne.

Vad krävs för att ett testamente ska vara giltigt?

Man ska vara medveten om att ett testamente är ett juridiskt dokument. Testamentets innehåll måste helt enkelt överensstämma med de lagar och regler som finns. Viktigt är också att innehållet är tydligt och inte kan misstolkas.

För att testamentet ska vara giltigt måste det vara upprättat i skriftlig form och undertecknat av dig och två vittnen. Du får inte vara släkt med vittnena och de får inte heller vara mottagare av arv och således nämnas i testamentet. De båda vittnena måste närvara samtidigt när du signerar ditt testamente, men de behöver inte känna till innehållet i testamentet.

Läs mer om formkraven för testamente

 

Vem kan bevittna ett testamente?

Det ställs strikta krav på vilka som får vara testamentsvittnen.

  • De får inte vara testamentstagare eller närstående till testamentstagare, dvs. den som ska ärva något
  • De måste vara över 15 år gamla
  • De måste vara vid sina sinnens fulla bruk
    De får inte vara gifta eller sambo med den som skriver testamentet
  • De får inte vara släkt med den som skriver testamentet i rätt uppstigande eller nedstigande led, dvs. de får inte vara föräldrar, far- och morföräldrar, barn eller barnbarn
  • De får inte vara besvågrade med den som skriver testamentet, dvs. styvbarn eller svärföräldrar
  • Inte heller en förmyndare, god man eller förvaltare får bevittna ett förordnande till någon som han eller hon företräder

 

Skriv testamente

Hos oss kan du enkelt skriva ett testamente själv online eller tillsammans med en jurist via telefon.

Vill du veta vad som gäller i just din situation och vilka avtal du har behov av? Gör vår kostnadsfria behovsanalys online och få en helhetsbild av din juridiska situation.

 

Läs våra artiklar om testamente