Olika sorters arvingar

När någon avlider görs en bouppteckning där alla tillgångar och skulder listas. Det som kvarstår efter att eventuella skulder reglerats är själva arvet. I bouppteckningen anges även vilka arvingar som finns. I den här artikeln kan du läsa om vilka olika arvingar det finns, samt även få en del ord inom arvskifte förklarade.

Arvslotten är det arv som en arvtagare har rätt till. Laglotten är hälften av arvslotten och kan enligt svensk rätt inte med bindande verkan testamenteras bort. Om det inte finns några tillgångar i dödsboet (s.k. bristbo), kan man socialnämnden i den avlidnes hemmakommun göra en dödsboanmälan till Skatteverket, och den ersätter då en bouppteckning.

Vilka ärver och i vilken ordning?

I arvskiftet och bouppteckning brukar det framgå att det finns arvingar = legala arvingar enligt arvsordningen. Det finns också de som inte ingår i arvsordningen men som ärver p.g.a. testamente. Dessa kallas testamentstagare. Båda tas upp i bouppteckning, ska vara med i arvskiftet och har rätt till arv, men av olika anledningar. Den ena gruppen genom lag (Ärvdabalken) och de övriga (testamentstagarna) genom testamente.

Första arvsklassen

Här ingår bröstarvingarna, som är barn eller barnbarn till den avlidne.

Andra arvsklassen

Föräldrar och syskon. Arvingar i den här klassen ärver endast om den avlidne saknar bröstarvingar. Om en arvinge i någon av dessa arvsklasser inte lever, övergår arvet till dennes barn eller barnbarn. Detta kallas istadarätt - någon träder in i någons ställe.

Tredje arvsklassen

Här hittar man mor- och farföräldrar och deras barn: fastrar, farbröder, morbröder och mostrar till den avlidne. Dessa ärver endast om det saknas arvingar i första och andra arvsklassen. Kvarlåtenskapen delas först upp mellan mor- och farföräldrarna (en fjärdedel var). Om någon av dessa är avlidna, ärver dennes barn fjärdedelen.

Kusiner har ingen arvsrätt.

Om den avlidne var gift och inte har några särkullbarn, ärver den efterlevande maken den avlidnes egendom, även den enskilda. Om paret ligger i skilsmässa har den efterlevande maken eller makan ingen arvsrätt.

En annan slags arvinge är efterarvinge. Denne ärver först när efterlevande make eller maka avlider. Om ett gift par t.ex. har ett gemensamt barn, blir pappan till barnet dödsbodelägare om hans fru, barnets mamma, avlider. Det gemensamma barnet blir då efterarvinge, och får sitt arv först när även pappan har gått bort.

En god man utses av överförmyndarnämnden i den avlidnes hemkommun i de fall då man inte vet om den avlidne har några arvingar eller om det finns arvingar vars namn är kända, men det saknas information om vad de befinner sig. Detta kallas okänd eller bortavarande arvinge.

Saknas både arvingar och testamentstagare, tillfaller arvet den Allmänna arvsfonden. Denna fond instiftades 1928 då arvsrätten för kusiner och mer avlägsna släktingar avskaffades. Arv som tillfaller Allmänna arvsfonden tillfaller inte staten, utan ska istället gagna barn och ungdomar.

Skriv testamente

Hos oss skriver du enkelt ditt testamente online eller tillsammans med en av våra jurister via telefon- eller videomöte. Om du väljer att skriva avtalet online svarar du på ett antal frågor, samma frågor som juristen skulle ställa till dig vid ett möte. Utifrån dina svar skapas sedan ett skräddarsytt avtal som kan laddas ner direkt och som även sparas på Mina sidor.

Vill du veta vad som gäller i just din situation och vilka avtal du har behov av? Gör vår kostnadsfria behovsanalys online och få en övergripande bild av din juridiska situation.